Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
135
är dess värre egentligen de yttre dragen vi känna till. Men
kände man Norges historia endast genom inhemska källor af
samma art som de danska, skulle äfven denna historia
hufvudsakligen framställa sig som en kamp mellan olika pretendenter
af Harald Hårfagers ätt, och detta skulle i ännu mycket högre
grad vara fallet, om källorna till Norges historia voro analoga
med de svenska. Ännu in i våra dagar har man ju angifvit
bristen på klara tronföljdsregler som den allra väsentligaste
orsaken till Norges rörliga politiska lif, ehuru det är tydligt nog,
tack vare den isländska litteraturen, att den obestämda
tronföljden snarare var en följd än en orsak.
Den norska kulturens öfverlägsenhet gent emot den svenska
allt intill början af 1300-talet synes visserligen gifven, men den
enklaste och naturligaste förklaringen till detta fenomen ligger
icke i någon norsk aristokrati, utan i de respektiva landens
geografiska läge och folkens däraf betingade olika umgänge.
Norrmän och isländare gingo under århundraden i skola hos kelter
och anglosachser, hvilka senare voro ett närslägtadt folk, som
både till språk ocli samhällsinrättningar och seder stod dem så
nära, att ett uppfostrande inflytande ovilkorligen måste hafva
gjort sig gällande. Äfven svenskarne färdades vida omkring,
men de kommo pä sina färder i Österväg antingen i beröring
med råa barbarer — finska, slaviska och turkiska stammar —,
som snarare stodo under än öfver dem i odling, eller ock med
civiliserade folk — greker och araber — af en så öfverlägsen
odling, så allt igenom olika lefnadsförhållanden, språk och seder,
att något civilisatoriskt inflytande alis icke kunde ifrågakomma.
Detta förhållande är ensamt fullt tillräckligt att förklara,
hvarför norrmännen något tidigare tillgodogjorde sig den kristna
odlingen.
Att Sars icke godkänner dessa främmande inflytelser såsom
tillräcklig förklaringsgrund torde väl komma däraf, att han
postulerar den norska odlingens öfverlägsenhet icke blott gent emot
den svenska, utan ock gent emot Danmarks. Danskarne
färdades ju ock bland sina kristna stamfränder i Vesterväg, och
det kan således tyckas, som här tarfvades,en särskild
förklaringsgrund i inre norska samfundsförhållanden, då de yttre
vilkoren voro ungefär desamma. Men i fråga om Danmark är
själfva förutsättningen alis icke sannolik. Hvad vi ega i behåll
af danska skrifter intill det 13:de århundradet — lagar, legender,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
