Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
NILS HÖJER.
ning finna vi utan tvifvel under ifrågavarande tid i alla tre de
skandinaviska landen, som först och främst i sina prester och
munkar egde en sådan klass med högre intressen och god tid
för andliga idrotter och vidare i sina stormän eller storbönder,
hvilka senare visserligen i intet af Nordens riken och under
ingen period af deras historia voro några arbetare i vår tids
mening.
Hvad presterskapet angår, så torde just den säregna
ställning, sora denna klass intog på Island, i förening med
islän-darnes långa samlif med kelter och anglosachser före och efter
Islands bebyggande vara den rätta grunden till öfolkets
märkliga verldsliga litteratur. Det var onekligen presterskapet, som
på Island liksom i det Öfriga Europa företrädesvis var
odlingens bärare, men den ställning, dessa prester intogo till det
verldsliga samhället som dess styresmän, godar eller lagmän, gjorde
att de icke kommo att ställa sig fiendtligt till detta och förlora
sig i en asketisk-mystisk åskådning, utan i stället använde sin
öfverlägsenhet i den verldsliga odlingens tjenst. Det är
betecknande, att då Sars vill bevisa, att företrädesvis lekmän och
verldsliga höfdingar skrefvo böcker på Island i det 12:e och 13:e
århundradet, så är han dock icke i stånd att for det förra
uppvisa en enda man, som icke varit prest, ehuru visserligen 3 af
de 7 anförda tillika innehade verldsliga ämbeten. I det 13:e
århundradet träffas visserligen skriftställare, om hvilka man icke
vet att de varit knutna till kyrkan, men de hade i allt fall
fått samma uppfostran som Islands prester. Emot hypotesen
att Norges rikedom och aristokratiska samfundsförhållanden
betingat dess och Islands odling, kan man uppställa den mycket
sannolikare satsen, att Islands stora fattigdom i sin mån bidragit
till skapandet af dess verldsliga litteratur. Ty just denna
förmådde väl stormännen att gifva sina söner denna dubbla
utbildning, på det att de efter omständigheterna måtte kunna
brukas till andliga eller verldsliga tjenster. Men om icke det
isländska presterskapet blifvit först genom sin uppfostran och
sedan i lifvet stäldt i detta intima förhållande till ali verldslig
kunskap, så hade sannolikt aldrig den isländska sagolitteraturen
blifvit född.
En annan ställning intog presterskapet i det egentliga
Skandinavien och i synnerhet i Sverige allt ifrån kristendomens första
införande i vårt land. Här gälde det för prester och munkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
