Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
139
mera än att lära sig läsa inantill för att hjälpligen tillgodogöra
sig densamma. Men det kunde hela det talrika presterskapet
förut.
Mycket mera bevisande än denna norrmännens indirekta
delaktighet i den isländska sagoskrifningen är det märkliga
arbetet Konungs Skuggsjå och de efter 1250 framträdande norska
öfversättningarna och efterbildningarna af den europeiska
litteraturens alster. Häraf kan man nu sluta, att norrmännen vid denna
tid stodo öfver både danskar och svenskar i lekmannabildning,
men detta förklaras tillräckligt däraf, att de under en lång tid gått
i skola hos isländarne och nu fått ett upplyst konungahus af
nästan oinskränkt makt, som på allt sätt gynnade litterär
verksamhet. Sars upptager själf denna förklaring till vederläggning,1) i
det han framhåller, att den isländska litteraturen på Sverres tid var
allt för fattig för att kunna hafva öfvat något inflytande i Norge ;
men var den isländska litteraturen icke i och för sig synnerligen
rik på denna tid, så kan man dock omöjligen kalla den fattig
i jämförelse med den norska — och det är härpå, det i denna
sak beror — i synnerhet då man betänker, att utom de män,
som efterlemnat litterära alster eller om hvilka man med
säkerhet vet, att de frambragt sådana, ehuru de gått förlorade, kan
Island uppvisa en hel rad af män, som stiftat skolor och
förvärfvat sig ett aktadt namn hos efterverlden för lärdom och
litterära intressen, under det Norge icke kan uppvisa ett enda. Man
vet ju ock, att isländarne redan på 1100-talet voro ansedda
öfver hela Norden för sitt historiska vetande, då både
norrmannen Theodoricus och dansken Saxo beropa sig på dem såsom
sina hemulsmän. Att deras inflytande i Norge måste blifva större
än i de andra rikena var en naturlig följd af landsmansskapet
och Islands läge och däraf följande förbindelser med
moderlandet. I alla händelser är ju skilnaden mellan Norges och de andra
skandinaviska rikenas litterära produktion under medeltiden
hvarken till arten eller omfånget så betydande, att den
förutsätter någon olikhet i social byggnad dem emellan.
Det är sant, att hvarje litterär blomstring i viss mån
förutsätter en aristokratisk byggnad af samhället: arbetet måste vara
på så sätt fördeladt, att en god del af dess medborgare kunna
lefva utan kroppsarbete och egna sig uteslutande eller nästan
uteslutande åt själens odling. Men en sådan arbetets
fördel-Udsigt II, sid. 334.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
