Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
NILS HÖJER.
måste ju i alla händelser genom somliga familjers minskning och
andras förökande den naturliga utvecklingen genom sido- och
bak-arf inom somliga ätter och arfsskifte i andra inom några
generationer hafva medfört stor olikhet i egendomens fördelning,
ty att upprepade jämna delningar skulle egt rum såsom i den
ryska miren det hafva vi ju ingen rimlig anledning att antaga.
Allt tyder ock på att egendomen redan i vår historias dagning
varit ganska ojämnt fördelad. En af våra runstenar berättar
sålunda om en man, att han egde hela Täby, hvilket säkert var
en ganska ansenlig possession, äfven om därmed menas byn och
ej socknen. Våra lagar förutsätta ock, att en man eger ensam
en hel by (A en ma]bær allæn by, ær kyrkiæ i ok half tylft
boændæ manriæ, f>a ma vitæ han til fulzbyar, VGL. I, J. 15,
II, J. 36; a bonde en by allæn, UL. Vif). VI), under det
Gulatingslagen förutsätter, att »två män eller flere bo på en gård»
eller »i samma grannelag, men hvar på sin gård» (kap. 82).
Att det redan före frälsets uppkomst funnits en talrik klass af
rika storbönder i Sverige, är för öfrigt ofvan visadt.
Yi gå nu till det enda återstående beviset för det norska
samhällets aristokratiska karaktär. Såväl Gulatingslagen som
Frostatingslagen uppställa olika rangklasser och tillerkänna
hvardera en olika personlig rätt. Gulatingslagen har följande klasser:
1) konung, 2) jarl och biskop, 3) ländermän och stallare, 4)
höld och skutilsven, 5) bonde, 6) frigifvens son, 7) frigifven.
Frostatingslagen har till och med höld samma rangklasser, men
därunder årboren man, reksthegn och frigifven1). Att dessa
klasser hade olika rätt vill säga, att hvarderas medlemmar hade
rätt att taga och skyldighet att böta2) för skada på person
eller egendom icke blott efter skadans beskaffenhet utan ock
efter sin plats i rangrullan. Utgångspunkt för beräkningen är
tydligen höldens rätt3). Därifrån fördubblades rätten uppåt för
hvarje klass och minskades nedåt med hälften enligt
Gulatingslagen, dock så att frigifven har hälften af bondes rätt, och
frigifvens son är inskjuten dem emellan med ett medeltal4).
Frosta-tingslagen, hvars bestämmelser äro i detta afseende både dunkla
Att konungen bör räknas med som första rangklass med hänsyn till
personlig rätt, framgår t. ex. af Gulat. kap. 91, 185; Frostatingslagen IV, kap. 53.
2) Detta senare — såvidt jag kunnat se — dock endast i undantagsfall,
nämligen vid kroppsskada, se Gulat. kap. 185.
3) Det framgår t. ex. af Gulat:s kap. 224, 239, 243; Frost:s IV, kap. 49,
53; X: 34.
4) Gulatrs hithörande stadgar äro 56, 91, 129, 149, 180, 185, 198, 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
