Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
161
och hvarandra motsägande, har dock i vissa fall samma system
med stigning till dubbelt och minskning till hälften (IV, kap. 53)
med motsvarande modifikation för de lägre klasserna. Några
reella privilegier åtföljde icke för öfrigt den högre rätten,
om icke dit skall räknas, att endast de högre klasserna hade
rätt till hval, som dref i land på deras egor, att den olika
rangen bestämde beloppet af den penningesumma, som man kunde
gifva sin trälborne son, och likaså summan af det köp, som
kunde af hustru lagligen ingås. Mellan de fria männen
själfva var däremot i detta senare hänseende ingen skilnad.
Detta är således de »adeliga företräden», som enligt Sars voro
knutna till blotta egandet af jord och som gåfvo det norska
samhället en afgjordt aristokratisk prägel. Han presumerar
nämligen dessa adeliga företrädens urgamla tillvaro eller sätter dem
i alla fall före Harald Hårfager; »Försåvidt det skulle hafva
inträdt någon förändring i dessa förhållanden sedan den
historiska tidens begynnelse och den norska helstatens upprättelse, så
måste den snarare bäfva gått ut på att utjämna de
aristokratiska företräden, som tillkommo vissa klasser inom folket, än
omvändt».
Men det är så långt ifrån, att detta antagande har
sannolikhet för sig, att det tvärtom torde kunna med tämligen stor
säkerhet bevisas, att det är oriktigt, eller att hela rangskalan
är lånad utifrån just under konungadömets inflytande. Den
allmänna teorien om konungadömet såsom »den store Nivelleur»,
hvarpå antagandet hvilar, har först och främst intet stöd i de
germanska folkens historia och lagar. Väl träffar man öfverallt
i dessa lagar en ursprunglig motsättning mellan den frie (ingenuus,
bonden, odalmannen, bölden eller landbon) och trälen, mellan
hvilka redan i äldsta tider framträder de frigifnes klass; men
ali annan rangskilnad mellan de frie inbördes än den naturliga
olikheten i makt och anseende mellan jordegaren, odalmannen,
och landbonden visar sig, såvidt man kan spåra den tillbaka
till dess upphof, vara en verkan af konungatjenst. Denna kunde
vara af dubbel art antingen knuten närmare till konungens
person, såsom fallet var med frankernas ministeriales och
anglo-saclisernas tbegnar i trängre mening, de nordiska folkens
huskarlar, hvilka ord ju betyda tjenare, eller ock kunde den på så
sätt vara knuten till landskapsstyrelsen, att konungen uppdrog
sitt ombud åt de administrativa distriktemas mest inflytelserika
Hist. Tidskrift 1886. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
