- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjette årgången. 1886 /
164

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

NILS HÖJER.

fria män gemensamma. Detta framgår dels af själfva
bötesbeloppen, med hvilka brott kunde försonas, dels af lagens
inkonsekvens med hänsyn till tillämpningen af olika rätt, dels af
stiliseringen i vissa eller åtminstone i ett kapitel, som förutsätter
en enda gemensam rätt, dels slutligen af lagens användning af
ordet bonde både i samma allmänna betydelse som det svenska
bonde och, som det vill synas, liktydigt med odalbonde eller
höld i några af dess äldsta kapitel.

Keyser har beräknat totalbeloppet af alla bötessatserna för
dråp på höld till 40 marker silfver1), hvilket just är de svenska
lagarnes bot för dråp på bonde. Höldens rätt, 3 marker, är
ock ett belopp, som går igen i alla nordiska lagar, de danska
såväl som de svenska. Såväl gröfre förnärmelser mot en
persons ära som skada på hans kropp eller egendom botades med
3 marker eller multipler däraf både enligt de svenska och
de danska landskapslagarne 2). Äfven 6 öre är ett sådant
normalbelopp. Det stadgas i Frostatingslagen för ringare
skada på hölds lösegendom och i Gulatingslagen utan
hänsyn till stånd3); samma belopp återkommer i svenska lagar
för förseelser af liknande eller alldeles samma art4). Att
det s. k. saktalet icke är genomfördt framgår såväl af nyssnämda
stadgande i Gulatingslagen som af sårböterna och böterna för
olofligt bruk af annans lösöre (åfang, fornæmi 5). Då det heter
i kap, 15, att »våra prester skola hafva samma skydd
(maiin-lielgi), som hvar och en af oss mot annan här i landet», så kan
detta stadgande icke förskrifva sig från en tid, då skyddet var
olika för olika klasser. Slutligen talar lagens terminologi emot,
att den från början skulle varit skrifven för ett folk af olika
rangklasser (se kap. 12, 15, 46, 255 och i synnerhet 266 och 267).

Höld var den, som innehade jord, hvilken gått genom 5 led
och kommit under det sjätte6) (enligt Frostatingslagen igenom
3 led och kommit under det fjärde); men enligt Gulatingslagen

Keyser a. st. sid. 303, jfr Steenstrup, Normannerne IV, s. 287 o. f.

2) Se t. ex. VGL. I, S. 1 och 4, Våp. 1, Bar. 4, Retl.4; UL., Manh, XXIV,
XXVIII, Vip. XII o. f., Gotl, 39. Se ock Nordström, Sv. samhällsförf. II, sid.
268. Steman, Den danske Retshistorie, sid. 605 o. f., 686 o. f.

3) Se Brandt, Nordmændenes gamle Strafferet i Hist. Tidskr. IV: 3
sid 346.

4) VGL. I, R. 9 och 12, F. 2 och 3; UL., Vip. XIII, 2 m. fl. jfr Stemaim,
a. st. sid. 601.

5) Se Brandts ofvan citerade afhandl, a. st. och sid. 345.

6) Sålunda återgifver Sars uttrycket: »er avi hefer ava leift», Keyser åter:
genom 4 led och kommit under det femte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 27 16:40:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1886/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free