Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
165
kunde man blifva egare af odal jord och således väl också höld
genom att mottaga sådan jord i mansbot eller såsom arf efter
undantagsman eller gåfva af konungen eller som lön för ’ barn-.
fostring. Det vill synas, som vilkoren för rätten att blifva höld
blifvit skärpta genom den allmänna landslagen, ehuru den då
icke innebar några reella förmåner1). Härmed må nu vara huru
som hälst; tämligen klart synes det i alla fall vara, att en
lagstiftning, som indelar jordegare i rangklasser efter den tid, som
jorden varit i slägtens ego, icke kan vara synnerligen gammal,
eller med andra ord, att den måste vara en frukt af dåliga
exempel från samhällets höjder. Då »den honette ambition»
smittar ett folk, så kan man vara tämligen säker på, att roten
och upphofvet ligger i iiågon hofordning; och något annat än
en yttring af »den honette ambition» kan man ej gärna kalla
denna rangskilnad mellan egare af jord, som gått genom 5 eller
6 slägtled, och egare af sådan, som gått i arf genom 3 eller 4.
Det kan vara likgiltigt, om detta inflytande uppifrån verkat
medelbart genom det norska hofvet eller omedelbart från de
anglosaehsiska. Ofvan är framhållet, att bägge inflytelserna
sannolikt gjort sig samtidigt gällande. Att anglosaehsiska
förhållanden verkat på de norska antydes bland annat af själfva
rättens dubblering, hvilken dock lika litet i England som i Norge
blef fullt konsekvent genomförd, vidare däraf att konungen också
hos anglosachserna är intagen i rangskalan och satt till dubbelt
högre rätt än närmast underordnade rangklass, slutligen kanske
också däraf att ordet bonde redan omkring år 1000 i England
nedsjunkit till att beteckna en lägre rangklass, hvilket icke
gärna kan vara någon ursprunglig norsk terminologi2). Ja
redan i den bekanta isländska digten Rigsmål, som
förklarar samhällsklassernas uppkomst, torde ett anglosachsiskt
inflytande vara skönjbart. Här angifvas de tre klasserna jarl,
karl och träl, hvilka hafva sin fulla motsvarighet i den äldre
anglosaehsiska tredelningen eorl, ceorl och |jeowa, som förefans
redan vid vikingatågens början. Då Steenstrup framhåller, att
först nordboarnes inflytande låtit ordet eorl «vinga sig upp till
Se Keyser a. st. 328, jfr Sars, Udsigt, I, 127.
2) Steenstrup, Normannerne, IV, 97 o. f., 110 o. f., 267 o. £. Steenstrup
har gjort till sin uppgift att visa den nordiska rättens inflytande i England,
och han har i många afseenden lyckats förträffligt. Men det ligger tämligen i
sakens natur och framtida forskning skall nog äfven ådagalägga, att inflytandet
i omvänd ordning varit vida större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
