Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
UNDERRÄTTELSER.
utvecklade han en utomordentlig verksamhet för hela det belgiska
arkivväsendets ordnande — från riksarkivet och ned till provins- och
och kommunal-arkiven. Genom att öppna de belgiska arkivsalarne
för forskningen gaf han vidare ett lysande föredöme, som först
långsamt följdes af de öfriga statsarkiven på kontinenten. Slutligen
arbetade han äfven själf outtröttligt på att genom publikationer göra
arkivens skatter tillgängliga för forskningen. Bland den mängd af
dylika arbeten, som bära Gachards namn, märkas i främsta rummet
»Vilhelm den tystes brefväxling» i 6 band (1847—1866) och de
fem banden af Filip ILs korrespondens angående Nederländernas
angelägenheter (1848—1879). Själf har han dessutom författat arbeten
öfver don Carlos och Filip II samt öfver Belgiens historia i början
af 18 århundradet. En mängd offentliga och enskilda arkiv i
Frankrike, Österrike, Tyskland, Spanien och andra länder hade han besökt
och med framgång ransakat, Öfver sina underlydande säges han i
öfrigt ha fört ett strängt regemente. — Hans efterträdare har blifvit
arkivarien Charles Piot.
— Den franske forskaren Armand Baschet, känd genom flera
publikationer, bl. a. sina arbeten öfver Venedigs arkiv och franska
ut-rikesarkivet, och sin verksamhet för en ändrad förvaltning af det
senare, har aflidit den 26 januari detta år.
— Kand. A. Nilsson har den 21 april för filosofiska^gradens
vinnande uti Uppsala försvarat en afhandling med titel: Den svenska
riksdagen under Erik XIV:s regering.
— Den nitiske forskaren professor K. G. Leinberg i Finland
har nyligen publicerat andra häftet af sina »Bidrag till kännedomen
om vårt land», hvars första häfte vi nyligen omnämt. Det innehåller
dagboksanteckningar af den bekante topografen A. A. Hulphers från
en resa sommaren 1760 från Vesterås till Petersburg och åter,
hvarunder han landvägen reste genom södra Finland. Handskriften
förvaras i Vesterås gymnasiibibliotek.
— I Helsingfors har nyligen utkommit en akademisk
afhandling-Om Finlands förhållanden under stora ofreden, *) förf. af fil. mag.
K. O. Lindeqvist, som hufvudsakligen med stöd, af svenska
riksarkivets samlingar och aktstycken, som genom d:r Waaranens försorg
blifvit öfverflyttade från Moskva till statsarkivet i Helsingfors, skildrar
de lidanden Finland utstod under åren 1700—1721, den sorgligaste
epoken i dess historia. Undersökningen börjar med en på
mantalslängderna grundad uppskattning af Finlands folkförlust under nödåren
1695—1697. Förf. beräknar folkmängden för år 1695 till omkring
440,000 och för år 1699 till omkr. 320,000 personer; häri
inbe-gripes dock icke Kexholms län, där mantalsskrifningar icke förekommo.
Därefter tecknas sid. 7—44 de bördor, som under kriget genom
ut-skrifningar och skatter tryckte landet. Ju mera förtviflad ställningen
blef, dess strängare blefvo de svenska befälhafvarenas kraf på folkets
*) Suomen oloista Ison vihan aikana, 171 sid. 8:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
