Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
199
Utskottet föreslagna någon ändring, och att den ändring, om
hvilken ständerna kunna blifva ense, icke heller kan vara någon
annan, ein den af Utskottet föreslagna och hvilande, sedan förra
riksdagen. I annat fall vore ingen skilnad emellan
behandlingssättet af Konstitutions-förändringar och andra Riksdagsgöromål,
hvilka, efter första återremissen, med förändring i Utskottens
framställningar kunna afgöras; föreskrifterna i 81 och 82 §§:na
vore öfverflödiga, tiden för de vigtigaste frågors mognad
förlorad, grundlagarne utstälda för vådan af tillfälliga
omständigheters inflytelse, skyddande formaliteters återhållande kraft
försvunnen.
»All ändring in casu i Konstitutions-Utskottets från en
föregången riksdag hvilande förslag är således en alldeles oberedd
nyhet, hvilken, så vida en klar föreskrift, grundad på en lagligen
stadgad och, jag vågar säga, klokt beräknad, princip, skall ega
någon helgd, bör blifva hvilande till nästa riksdag. — — —
»Någon torde tilläfventyrs invända, att annat är förändring
af sak, annat förändring af redaktion. Den förra är ej tillåten,
den senare kan förtydliga sak. Men jag frågar: hvar finnes väl
den pröfvande myndighet, som ej utgöres af parter? som kan
med oväld utstaka gränsen, der redaktionen öfvergår från
förtydligande till förtydning?» — Ja väl, — men så klara
bestämmelserna i § 81 R.F. än tycktes vara, så voro de dock icke
tryggade mot förtydning.
I regeringsformen fans en paragraf, som bar nummern 56
och lydde så:
»Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers plena väckas,
må ej till om edelbarligt afgörande der upptagas, utan skola
-öfverlemnas till behörigt Utskott, som ege att dem utreda och
deröfver sig yttra. Utskottens förslag skola först i Ståndens plena
framställas till antagande eller förkastande, utan förändringar
eller tillsatser. Göras dervid i Ståndens plena sådana
anmärkningar, som hindra antagandet, erhålle Utskottet del af dessa
anmärkningar för att derefter förslagen ytterligare granska och
jemka. När ett sålunda beredt förslag till Stånden återkommer,
då ege de makt att detsamma oförändradt eller med
förändringar antaga, eller och alldeles förkasta».
Om också bestämmelserna i § 81 R.F. angående sättet för
behandling af Konstitutions-Utskottets förslag till en
grundlagsändring icke ansågos tillräckligt bestämdt angifva, att dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
