Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 205
att Ståndet icke fnnne skäl antaga en mera utvidgad gräns för
Konstitutions-Utskottet, eller till bemälte Utskotts i sådant
afseende afgifna förslag lemna bifall». *).
På Riddarhuset framstäldes anmärkningar mot förslaget af,
bland andre, hofkansleren friherre Wetterstedt, som påpekade
svårigheten att noga skilja mellan ändringar, som endast skulle
röra redaktionen, och andra förändringar, och särskildt med
anledning af denna svårighet fann förslaget oantagligt, hvarefter
han yttrade: »Jag kan således icke finna någon annan utväg,
än valet mellan de tvenne: att Riksens Ständer anse och
behandla Konstitutions-Utskottets förslag till ändring och
förbättringar i grundlagarne i likhet med alla andra Utskotts
betänkan de 11, hvilket synes afvika från regeringsforrnens allmänna
-esprit; eller ock att det förslag, som i förenämnda afsigt af
Utskottet vid slutet af en Riksdag blifvit gjordt, må vid början
af den nästföljande till bifall eller afslag underställas Riksens
Ständers pröfning. I senare fallet bör Konstitutions-Utskottet
af de gjorda an m ärk n i n garn a i Riksstånden, äfvensom af de
nya motioner, som under Riksdagens lopp till Utskottet kunna
öfverlemnas, formera ett helt, som sedermera underställes
Ständernas granskning och derefter, åter omarbetadt, öfverlemnas till
plena vid Riksdagens slut såsom uttrycket af Riksens Ständers
gemensamma tankar i afseende på grundlagsfrågorna, för att,
på sätt förut omförmäldt är, vid den följande Riksdagens början
oförändradt antingen gillas eller förkastas». — Med anledning af
de gjorda anmärkningarna återremitterades förslaget.2)
Samma beslut fattades af Borgareståndet, sedan
hufvudsakligen samma anmärkningar fram stälts emot förslaget, som inom
Preste- och Bondestånden blifvit gjorda. Visserligen framhöll
t. ex. assessor Arosenius, att § 56 R.F. i följd af sin egen klara
och tydliga ordalydelse icke kunde ega tillämpning på
grundlagsfrågor, hvadan det fore liggande förslaget ej heller kunde
anses på något sätt strida däremot, ocli att
Konstitutions-Utskottet så mycket mindre kunde genom detta förslags antagande
erhålla någon ökad makt, som det redan genom grundlagen egde
en vida större makt, nämligen den att bestämma, huruvida en
väckt grundlagsfråga finge till öfverläggning upptagas eller icke.
>) Prot. 1812, s. 388 - 92.
2) R. o. Ad. Prot. 1812, I, s. 527—37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
