Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
OSCAR ALIN.
Förgäfves: förslaget återremitterades med 36 röster mot 14, som
afgåfvos för bifall.
I följd af hvad sålunda förekommit betraktades förslaget
såsom af Riksdagen förhastadt: det kom icke i fråga, att det nya
förslag i ämnet, som Konstitutions-Utskottet några veckor senare
afgaf, ocli som var bygdt på det senare af friherre Wetterstedts
ofvannämnda alternativ, skulle upptagas till afgörande vid denna
Riksdag, utan det blef, »såsom vid denna Riksdag utarbetadt»,
utan tvekan, med tillämpning af § 81 R.F., förk 1 a rådt hvil an de,
för att vid nästa Riksdag afgöras2).
Hvilken var nu anledningen till att två Stånd, på samma
gång de mer eller mindre direkt förklarade § 56 R.F. ega full
tillämpning på grund 1 agsfrågor, i verkligheten på det nu
ifrågavarande förslaget tillämpade § 81 R.F. ocli därmed för denna
Riksdag omöjliggjorde dess behandling enligt den paragraf, hvarefter
den enligt deras mening borde behandlas? Svaret finnes,
åtminstone delvis, i ett yttrande, som hr A. G. Silfverstolpe några
dagar senare, den 20 juni, afgaf till
Konstitutions-Utskottets-protokoll. »Alltsedan före denna Riksdags början har jag»,,
yttrade han, »varit öfvertygad om tillvarelsen af det förslag, att
begagna grundlagarnes fullkomliga tystnad om en särskild metod
för afgörandet af Kon stitutions-frågor till att, i händelse tonen
bland Riksens Ständer skulle det medgifva, afgöra, äfven med
sådana förändringar, som innebure nya frågor,
Konstitutions-Utskottets hvilande betänkande öfver Tryckfrihets-förordningen
efter den analogi, som § 56 R.F. erbjuder den skicklige inför
alla deras ögon, som icke inse, att denna analogi, i allt annat
tillämpelig, är det, emot 81 §:ns förbud, alldeles icke till
förändringar af nyssnämnda beskaffenhet. Till detta ändamåls
vinnande har beliöfts, att det i vägen liggande förslaget om ett
särskildt sätt för konstitutionela frågors behandling skulle, i fall det
förut foretoges, icke af samtliga Riksstånden återremitteras, då,
efter utarbetning och antagande af ett förbättradt förslag genast
vid denna Riksdag säkerhet i afgörandet och lugn i sinnena
hade kunnat vinnas, utan åtminstone af något Riksstånd alldeles
afslås. Det har verkligen blifvit afslaget af tvenne: och prel
i-minär-delen af afsigten är således vunnen. Rättvisan», fortfor
Borgarest. Prot. 1812, I, s. 307—16.
2) Jfr friherre M v nner m k i m s yttrande på riddarhuset den 29 mars 1815 (H.
o. Ad. Prot. 1815, I, s. 207).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
