Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
OSCAR ALIN.
»När utskottet sålunda», heter det slutligen i nämnda
memorial, »nu till Riksens Ständer detta sitt förslag till
ändringar i Tryckfrihetsförordningen aflemnar, sker sådant i den
förtröstan, att vid en kommande Riksdag, när detsamma kommer
under Riksens Ständers pröfning, de förbättringar, som med det
föreslagna systemet stå i ett då erkändt sammanhang, kunna
göras, hvilka nu till äfventyrs ligga dolda för Utskottets med
det noggrannaste bemödande anstälda forskningar». *)
Utskottet utgick således från den förutsättningen, att i
sammanhang med förslagets definitiva afgörande ändringar däri
skulle kunna göras, dock med den inskränkning, att de skulle
stå »i sammanhang med det föreslagna systemet»; — hvilka
ändringar åter voro af denna beskaffenhet och hvilka icke voro
det, skulle afgöras af Konstitutions-Utskottet, enligt
bestämmelserna i det förslag om sättet för grundlagsfrågors behandling,
som af Konstitutions-Utskottet den 16 oktober s. å. aflemnades
under förutsättning att det vid nästa Riksdag skulle afgöras före
alla andra hvilande grundlagsfrågor och sålunda äfven före
afgörandet af den nu ifrågavarande. 2)
Innan det från 1810 års riksdag hvilande förslaget till
ändringar i Tryckfrihetsförordningen förekom till behandling
hos Ständerna vid Riksdagen 1812, aflemnades en Kunglig
proposition af den 25 maj 1812, där det efter en liflig skildring
af det sätt, hvarpå tryckfriheten efter Tryckfrihetsförordningens
utfärdande blifvit missbrukad, särskildt genom »dagblad och
periodiska skrifter», yttrades: »Då Kongl. M aj: t erinrar sig, att
fråga om vissa försigtighetsmått mot dagblads och veckoskrifters
utgifvande, i afseende på hvad däremot (däruti ?) kunde finnas för
främmande makter anstötligt, vid förliden Riksdag öfverlemnades
af Konstitutions-Utskottet till Riksens ständer för att derom,
äfvensom om flere förbättringar, vid den nästföljande besluta, men
*) Konstitutions-Utskottets vid urtima riksdagen i Örebro 1810 afgifna
betänkanden öfver föreslagna förändringar i grundlagarne, s. 33 ff.
2) Sedan Konstitutions-Utskottet i sitt mem. af den 16 okt. 1810 redogjort
för de synpunkter, som varit de bestämmande vid utarbetandet af förslaget om
sättet för grundlagsfrågors behandling, yttrade det: »Uppå dessa anledningar och
under förutsättande att detta vilkor om öfverläggningssättet vid grundlagsfrågors
afgörande blifver det första af dessa ämnen, hvaröfver Riksens Ständer vid nästa
Riksdag inhemta Konungens nådiga sanktion, innan de Öfriga af samma slag till
öfverläggning företagas, får Utskottet till nästkommande Ständers vidare pröfning
i ödmjukhet föreslå följande: l:o att formen för det öfverläggningssätt, som vid
grundlagsfrågors afgörande bör iakttagas, blir vid nästa Riksdag det första
föremålet för Ständernas beslut öfver dessa ämnen — — — — —> .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
