Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
207
han, »fordrar likväl härvid af mig det tillägg, att denna plan
var enskild och kom icke från Regeringen».1)
Men det var ej nog med, att man genom förslagets
förkastande sökte bereda sig fria händer vid afgörandet af den andra
i ordningen af de grundlagsfrågor, som efter den konstituerande
Riksdagen 1809—10 förekommo till definitivt beslut, frågan om
Tryckfrihetslagens ändring: sjelfva den omständigheten, att det blifvit
förkastadt, anfördes, såsom i det följande skall visas, vid mer
än ett tillfälle som stöd för den behandling, som man ansåg
ti 11 ständigt att låta denna fråga undergå.
Redan vid 1809—10 års Riksdag hade vissa förslag till
ändringar i Tryckfrihetsförordningen af den 9 mars 1810 blifvit
väckta; och i memorial af den 10 oktober 1810 hade
Konsti-tutions-Utskottet vid den senare af nämnda års Riksdagar i
sammanhang med dem föreslagit vissa andra förändringar i
samma lag, bland hvilka den vigtigaste var den, som
motiverades med nödvändigheten att för hela rikets väl söka förekomma
lättsinniga och smädliga yttranden om främmande staters
regeringar. Utskottet föreslog nämligen till vinnande af detta ändamål
ett bestämdt undantag från den genom § 86 R.F. hvarje svensk
man förunnade rättighet att, utan några af den offentliga
makten i förväg lagda hinder, utgifva skrifter: af tidningar
(»dagblad och veckoblad») skulle, tre timmar innan de utgåfvos, ett
exemplar aflemnas till hofkansleren eller hans ombud; i den
händelse hof kansleren eller hans ombud funne tidningen
innehålla något, som för utländska makter kunde befinnas anstötligt,
då egde han att fore tidningens utgifvande belägga den med
qvarstad. För öfrigt var den märkligaste af de föreslagna
ändringarna den, att fråga om tryckt skrifts brottslighet skulle
afgöras genom en jury, utsedd för tiden från en Riksdag till en
annan, till hälften af Konungen, till hälften af Ständerna. Med
afseende på detta sistnämda förslag yttrade Utskottet, att det i
betraktande af dess detaljer finge »yttra sin fägnad öfver det i
grundlagen gjorda visa stadgande, att frågor af denna art »( —
grundlagsfrågor)» ej genast kunna afgöras, utan måste uppskjutas,
intill dess, efter en längre tids förlopp, bristerna tydligen blifvit
upptäckta och erkända samt medlen till deras afhjelpande bättre
uttänkta».
*) Konstitutions-Utskottets handlingar 1812. Prot. för den 20 juni. Bil.
N:o 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
