Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 213
Då Beredningens pluralitet under ärendets därpå följande
handläggning beslöt (15 juni) att i § 4 intaga ett nytt moment,
affattadt i hufvudsaklig överenstämmelse med den första punkten
i Kongl. Majrts proposition (om indragningsmakten), hemstälde
borgmästaren Ullberg, »huruvida de frågor, som först vid denna
Riksdag blifvit väckta, kunde upptagas i sammanhang med dem,
som hvilat sedan sista Riksmötet och sora enligt grundlagen nu
endast finge afgöras». Ordföranden (grefve Mörner) »förmälte»
med anledning häraf, »hurusom skilnaden emellan gamla och
nya frågor blifvit med noggrannhet angifven i sista
Konstitutions-Utskottets betänkande; men som Beredningens fleste ledamöter
bestämt den nyssnämnda redaktionen, så frågade ban, om det
äfven vore deras tanke att ej skilja emellan gamla och nya
frågor. Häruppå svarades, att det ej vore Beredningen tillständigt (!)
att ingå i en sådan pröfning, sedan Konstitutions-Utskottets
betänkande af den 16 oktober 1810 rörande dylika ämnen blifvit
af 2:ne Stånd afslaget, och detta afgörande således ej tillkomme
Utskottet». Att det ifrågavarande betänkandet blifvit afslaget,
skulle således hindra utskottet att ställa sig § 81 R.F. till
efterrättelse!
Samma svar gafs på en liknande anmärkning, som den 20 juni
framstäldes i Utskottets plenum vid justeringen af de beslut,
som Utskottet fattat med anledning af Beredningens förslag.
Anmärkningen framstäldes af hr A. G. Silfverstolpe, som af
sjukdom varit hindrad att deltaga i Utskottets öfverläggningar och
beslut i Tryckfrihetsfrågan. »Eftersom jag kunnat fatta sakernas
närvarande förhållande», yttrade han,1) »är det icke utan
sannolikhet, att Riksens Ständer i sina plena genom det öfvertag, som
ett större röstetal måste hafva öfver ett mindre, möjligen torde i
sina beslut öfver Tryckfrihetsförordningen äfven inbegripa verkligen
nyväckta frågor. Däremot eger ett Utskott ingen talan : besluten
äro Riksens Ständers ensak. Men hvad jag i afseende på det
nu färdiga betänkandet finner mig skola hafva önskat, är, att
Konstitutions-Utskottet måtte hafva denna gången framgått i
samma raka förhållande, hvarifrån någon afvikelse tillförene
icke finnes, det vill säga, icke mer än någonsin förr hafva
innehållit med den upplysning, att ibland de mångfaldiga frågorna
i betänkandet några få, och, som jag tror, blott en eller annan
Se Konstitutions-Utskottets protokoll för den 20 juni, Bil. N:o 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
