Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
217
mitteras och Utskottet anmodas att inkomma med ett bestämdt,
och ifrån Utskottets vid sistlidne Riksdag afgifna förslag till
ändringar i Tryckfrihetslagen skildt, utlåtande öfver Kongl. Maj:ts
nu aflemnade proposition rörande tryckfriheten. Den förnämste
talaren på denna sida var dock den då 25-årige notarien i
Bergskollegium Pehr Lagerhjelm, som under de följande
Riksdagarne inpå 1850-talet spelade en betydande rol på
Riddarhuset. Med synnerlig klarhet och grundlighet uppdrog han en
jämförelse mellan det nu framlagda förslaget och det, som sedan
förra Riksdagen var hvilande, och ådagalade under åberopande
af föreskrifterna i § 81 R.F., huruledes »Konstitutions-Utskottet
icke iakttagit regeringsformens föreskrifter, då det till Riksens
Ständers pröfning aflemnat ett förslag, hvaruti flere uti Utskottets
förra betänkande icke upptagna frågor förekomme, utan att hafva
utredt, hvilka dessa till nästkommande Ständers pröfning
hvilande frågor vore, och hvarigenom Utskottet afgifvit ett
betänkande, som icke utan grundlagens kränkande kunde till alla
delar bifallas». I hr Lagerhjelms anmärkningar instämde d. v.
kaptenen friherre Jacob Cederström, som under hänvisning till
talman seden protesterade »mot ali proposition till bifall å
betänkandet, intill dess de nya frågorna, sora enligt § 81 R.F. skulle hvila
till nästa Riksdag, blifvit skilda från de redan beredda, hvilka
nu lagligen kunde afgöras». I denna protest instämde, utom
hrr Heijkenskiöld och Lagerhjelm, kammarherren Arvid
Spaldencreutz och grefve Pehr Kalling.
A andra sidan anfördes af öfversten C. Reutercrona för
lagligheten af att definitivt beslut nu fattades hufvudsakligen följande:
frågan om Tryckfrihetslagens förbättrande vore af
Konstitutions-Utskottet vid förra Riksdagen »ganska tillräckligt och
omständligt» väckt, särskildt i afseende å »dagblad och periodiska skrifter»,
hvadan innehållet i första punkten af den Kungliga
propositionen alldeles icke kunde betraktas som en ny fråga; förra
Riksdagens Konstitutions-Utskott hade äfven »ganska tillräckligt»
väckt frågan om allt hvad 2:dra punkten af nämda proposition
inbegrepe, »nämligen nödvändigheten och sättet att vid
rättegångar i Tryckfrihetsmål finna en svarande part»; samma
Konstitutions-Utskott hade sjelft förutsatt, att vid följande Riksdag
»förbättringar» i dess förslag skulle kunna göras. Vidare
åberopades § 56 R.F., som stadgade, att förslag öfver allmänna
frågor, som till Stånden återkomma, må af dem antingen of or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
