Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Rustningarna till Karl XII:s sista fälttåg. Af J. A. Lagermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
J. A. LA GERM A1ÏK.
påpekas, att en postlinie inrättades utmed norska gränsen mellan
Strömstad, Eda skans i Värmland och Dufved i Jämtland 1).
Oaktadt man på ofvannämnda sätt sökte underlätta
transporterna till norska gränsen, blef dock skjutsen en af de tyngsta
bördor, som denna tid pålades folket, och synnerligen betungande
blef den, nar det under hösten 1718 samtidigt fordrades skjuts
både för de trupper, som voro under marsch, och för
magasins-persedlar. Också tyckes denna börda väckt mera missnöje än
någon annan.
Jag har förut nämnt, huru missnöje uppkom bland de
skånska bönderna, hvilka borde föra spanmål genom Småland
till Göteborg. Bland allmogen i Vestmanland, hvaraf en del
beordrats att föra foror till Järpe skans i Jämtland, uppstod
häftigt knot vid en utskrifning i Sala den 22 juli, då bönderna
uppmanades att sända 800 hästar och 200 skjutskarlar till Järpe
skans i Jämtland, såsom förut blifvit befaldt, och detta knot
höll på att öfvergå till våldsamheter, när man af misstag
fasttagit några bönder, hvilka ej knotat, utan förhållit sig
fullkomligt stilla. Emellertid lugnades bönderna, och fororna afgingo
straxt därpå. Redan i början af 1718 hade
vestmanlännin-garne visat sig uppstudsige. Upphandlingsdeputationen hade
befalt, att Vestmanlands och Södermanlands allmoge skulle
framföra alla från Stockholm ankommande proviantkistor ända
till Örebro, men vestmanlänningarne hade ej hörsammat detta,
utan lämnat proviantkistorna på vida fältet »uti Felsbro krog» 2).
Oviljan att på de långa distanserna föra foror var så stor,
att man måste hota dem med spö, som ej i tid infunno sig med
skjutshästar, och när generallöjtnant Armfeldt skulle uppbryta
med hären från Dufved, måste han dröja flera dagar, emedan
en del skjutsbönder ej infunnit sig, andra åter hade »bortrymt
dels med hästarne, dels de samme sig handlöst efterlämnat» 3).
Äfven städerna, åtminstone en del, ålades att lämna skjuts hösten
1718 4). Okloka anordningar bidrogo ock att göra skjutsbördan
*) Karl XII till krigsrådet Frisius I0/1 1717 samt till öfverstlöjtnanten och
kommendanten på Eda skans Anton Didron 12/7 1718.
2) Landsh. Jonas Cedercreutz till Karl XII 26/7 och 9/8. Jfr äfven Dellvik
till Karl XII 30/8 1718 om ransakningen med bönderne samt landsh. Ekeblad till
upphandlingsdep. 29/j. K. A.
3) Karl XII till landsh. Hamilton 28/8 1718. — Armfeldt till Karl XII njB
och 19/8 1718. Krigssamlingar II, s. 174 och 176.
4) Städerna i Skaraborgs län 370 hästar, Elfsborgs 270, Halmstads 100,
Jönköpings 110, Kalmar 80, Linköpings 100, från staden Göteborg 60 och Vexjö
30. Riksregistr. för d. 25 sept.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
