Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska publikationer af historiska handlingar. Af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
E. HILDEBRAND.
städer skulle ordnas provins- eller stiftvis, handlingar angående
enskilda personer så vidt möjligt landskapsvis och öfriga
handlingar kronologiskt. Den senare delen af planen saknade icke
sina förtjenster, ty de rent historiska handlingarna skulle
därigenom sammanförts på ett ställe. Kronologisk förteckning på
handlingarna skulle åtfölja hvarje band och ett generalregister
afsluta det bela.
Ett så jättestort företag skulle enligt våra begrepp
öfverskrida en mans krafter, och Lagerbring anmärkte redan 1781
ganska skarpsinnigt att »i mitt tycke hör samlandet af
Scriptores rerum svethicarum intet till corpus diplomaticum, och för
min del synes, som hr Nordin först borde lägga handen vid och
fägna allmänheten med ett corpus diplomaticum, ty det fattas
alldeles, men scriptores rerum har man till större delen tryckte
förut». Han tillade klokt nog att, som det »lärer dröja något,
innan dessa diplomaia kunna komma ut i dagsljuset, ärnar jag
likafullt bifoga några akter vid 4:de delen af min historia»,
hvilket också skedde. Nordin hade bättre hopp och ansåg sig
1785 behöfva omkring 10 år för verkets afslutande. Han skaffade
sig också en amanuens, och arbetet synes till en början
pådrifvas ganska raskt. Nya planer föddes under dess gång; sålunda
väckte han förslag om utgifvande af »Svea rikes annaler» från
Gustaf I:s till dåvarande tid, som blott skulle innehålla »facta
verifierade», således någonting liknande hvad som i Tyskland
för medeltiden utgifves under titeln »Annalen des deutschen
Reichs». Det synes dock ej hafva ledt till något resultat, och
äfven hufvudföretaget hotades med afbrott.
Redan 1780 hade Nordin erhållit survivance på Skellefteå
pastorat efter svärfadern doktor Högström och fick efter dennes
död 1784 k. resolution på detsamma. Han synes då ha ämnat
lemna Stockholm, elär han lärer funnit det svårt att draga sig
fram, för att tillträda pastoratet, som ansågs vara ett af de
indrägtigaste i riket. Men Kanslikollegium ville ej låta det
stora urkundsföretaget falla, för hvilket det ej viste någon annan,
lämplig person, och inledde en underhandling med Nordin, som
slutade därmed att, såsom denne föreslagit, Skellefteå förenades
som prebende med hans lektorat, hvaremot han stannade i
Stockholm för att föra sitt verk till ända, afstående endast en ringa
1) Olof Knös till Gjörwell 17/6 1785. Nordin hade vändt sig till Knös
med förslaget härom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
