Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska publikationer af historiska handlingar. Af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA PUBLIKATIONER AF HISTORISKA HANDLINGAR.
349
sista begäran». Trots så bevek liga framställningar drog det ut
på tiden med »tändandet af detta stora och sannskyldiga ljuset
i svenska historien)) för att använda Gjörvvells egna ord. Ännu
på sommaren 1779 hade Sparre ingenting vidgjort saken;
tillfället måste »menageras» att föredraga frågan inför konungen,
och om han någonsin gjorde det, känna vi ej. Det är möjligt
att de store herrarne ej varit så intresserade för företaget, och
Schönberg var måhända för mycket praktisk politiker för att
rätt uppskatta medeltidens historia och betydelsen för denna af
en »corps diplomatique». Möjligen gjorde äfven kostnadsfrågan
svårighet. »De lärda verken» inom kansliet hade 1778 betydligt
reducerats, och konungen hade visserligen mun t ligen försäkrat
Gjörwell, att af de härigenom skeende besparingarna skulle med
tiden bildas en afskild fond för litteraturen,*) men det lärer väl
lia funnits andra utvägar för desammas användande. Frågan
hade i början af 1780 ännu ej ryckt ett fjät framåt, då Nordin
slutligen under loppet af samma år grep sig an med en egen
ansökan om tjenstledighet för utgifvande af ett corpus
diplomati cum. I juli 1781 biföll konungen omsider efter konsistoriets
och Kanslikollegii hörande densamma, ocli Gjörwell var ej sen
att meddela sina lärda vänner såväl som allmänheten det glada
budskapet om utnämnandet af en »riksdiplomaticus». Nordin
fick tjenstfrihet med åtnjutande af sin lön, men hade i början
ej något annat anslag. När saken väl kom före, synes den ha
väckt Gustaf III:s intresse och han lät genom Kanslikollegium
uttala sin belåtenhet till Nordin.
Redan 1781 hade denne på befallning till Kanslikollegium
insändt en prospekt till den blifvande »corpusen» och utvecklade
densamma ytterligare i en inlaga till samnia kollegium den 4
april 1783. ’ Samlingen skulle bestå af två hufvudafdelningar
»Scriptores» och »Di pio m ata». De förra tänkte han sig kunna
inrymmas i två band, ocli skulle Langebeks plan vid utgifningen
följas. De senare ämnade han utgifva i »vissa böcker eller
sec-.tioner». Sålunda skulle traktater, fredsfördrag, riksdagsbeslut^
recesser och alla »acta publica)) bilda en afdelning; bref för
domkyrkor, kloster och al 1 m än n a inrättn ingår, utfärdade af
konungar, påfvar och andra andliga eller verldsliga myndigheter skulle
utgifvas livar för sig; handlingar angående kyrkor, kloster och
!) Gjörwells P. M. till Sparre 1778 15/10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
