Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Olai Magni karta af år 1539. Af E. W. Dahlgren - Berättelse om Wolmars eröfring 1601
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLAI MAGNI KARTA AF AR 1 5 3 9.
371
tendere la charta, ouer delle terre frigidissime de settentrione
(Venetia 1539), anser prof. Brenner vara original till den samtidigt
utgifna tyska upplagan. En utredning häraf och af frågan, huruvida
en samtidig latinsk upplaga existerat, bör erbjuda åtskilligt af
intresse. Prof. Brenner har icke haft tillgång till »Opera breve» vid
den jämförelse han anstalt mellan de olika karttexterna.
E. W. Dahlgren.
Berättelse om Wolmars eröfring 1601.
Det är bekant, att fästningen Wolmar i Lifland efter en kort
belägring intogs af Polackarne 1601, då Karl Karlsson Gyllenhielm
och Jacob De la Gardie blefvo fångar. Följande korta berättelse af
ett ögonvittne, funnen bland Gvllenhielms papper, skildrar med hela
omedelbarhetens friskhet förloppet och torde därföre förtjena att
offentliggöras. Den är i Öfre kanten skadad. Ked. har arkivarien Bergman
att tacka för dess meddelande.
Kort undervisning hvadh sig förledna höst hafver tildraget vid
Wolmar korteligen antecknet.
Först at när H. F. N:d, som då med hela krigsmachten var
stadd för Riga, nu hade bekom et vissa kunskaper, at Konungen och
Store Cantzleren vore med et stort antall friskt krigsfolk förhanden,
beredde at lefrera en slachtning emoth the Svenska, och elfter vårt
krigsfolck hade tå redo två niånedtz tidh varit uthi marchen och
siuckdomen var myked inkomen och nästan ville taga öfverhanden,
läth H. F. N. krigsfolcket rycke dedenifrån at vike undan bättre in
uthi landet och förordnade folcket i behold på någen tidh, at the
måtte blifve förfriskade och kome til pass igen. Och medan fienden
imedlertid ni oste och hölle i marken, skulle inthet annars vara än at
siuckan och ibland them skada giöra skulle. När nu H. F. N:d den
18 september hade oprycht från Riga och kom den 22 sept. til at
slå lägret vid Sern ek o, thå ville H. F. N:d icke lenger draga med
hela krigsmachten på en vägh, och föran H. F. N:de läth förskingra
folcket, ville H. F. N:d först förordna at befestningarne måtte vell
blifve besatte. Och effter ingen uthaf the högre befälletzmän var,
som ville blifve opå Wolmar, effter thet et ringa hus var och icke
värclt kallas slott, dertilmed var thär ringa förråd på vichtualie och
låg näst, under fiendens ögon; derföre sade v ei b. Carl Carlsson at
han ville blifve deropå, och H. F. N. läth sig thet så behaga. Sedan
’) Gyllenhielm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
