Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Kriget mot Danmark 1675—1679. Af Gustaf Björlin, anm. af —n - Mitt lefverne 1731—1735. Själfbiografiska anteckningar af G. F. Gyllenborg. Utgifna af Gudmund Franck, anm. af *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FE. GYLLENBORG, MITT LEFVERNE 17 31"—1 7 7 5.
21
innan de kommit inom skotthåll, såsom det också förtäljes sid. 158,
o.s. v. Samma förhållande, som i detta afseende eger rum rörande
Lundaslaget, hvars teckning är en exponent för det hela, skulle
man också kunna påpeka i den öfriga framställningen. Sålunda skulle
man kunna anmärka, t. ex. att talet om de stora »förläningarna af
gods och räntor», såsom belöning för visad tapperhet, torde att döma
efter donationsförteckningarne i diarierna böra modifieras, att Sperling
och Wittenberg ej fingo generallöjtnants fullmakter samtidigt efter
slaget vid Landskrona, utan den senare först d. 30 Maj 1678 på
samma gång som Nils Bielke och såsom belöning för skicklighet vid
rekryteringen; att truppsammandragningen 1678 skulle gått
långsammare än 1677, hvilket icke var fallet, enär 1677 konungen fick
vänta ända till d. 29 Juni, innan han kunde våga att uppbryta från
Herrevads kloster, medan han 1678 redan d. 20 Juni kunde hålla
revy med sina samlade trupper o. s. v.
Indelning och uppställning äro de vanliga, af ämnets beskaffenhet
naturligen föreskrifna: en redogörelse för hvarje års fälttåg och såsom
underavdelningar framställning af händelserna på de respektive
krigsskådeplatserna. Af synnerlig vigt vid ett sådant arbete som detta är
naturligtvis kartor öfver där berörda orter och fästningar. Utan
sådana blir framställningen nästan onjutbar. Förf. har äfven
omsorgsfullt sörjt för tillgodoseende af detta behof, och det enda tillägg i
denna del, man skulle önska, vore en eller t. o. m. två kartor till
öfver slaget vid Lund. Man har likväl orsak att vara tacksam för
det som gifvits, äfvensom för de porträtt och illustrationer hvarmed
boken prydes.
–■–n.
Mitt Lefverne 1731—1775. Själfbiografiska anteckningar af Gustaf
Fredrik Gyllenborg. Med anmärkningar utgifna af Gudmund
Frunck. 133 ss. Sthlm, Seligman <& C:i 1885.
Dessa anteckningar uppfylla delvis rätt väl, så anspråkslösa de
än äro, den fordran man ställer på memoirelitteraturen att lemna
lifliga och intressanta skildringar af interiörer från forna dagars lif,
för hvilka offentliga handlingar ej ha någon plats och som enskilda
bref endast fragmentariskt kunna gifva. Värdet af dylika arbeten
beror, som bekant, på många omständigheter, på de kretsar i hvilka
författaren rört sig och på hans ställning i samhället, på hans
framställningskonst, liksom på hans vilja och förmåga att tala sanning.
I förstnämnda hänseenden var ju Gyllenborg gynsamt lottad; långa
tiders dagligt tillträde till hofvet och umgänge med tidens mest bildade
och mest betydande personligheter, till hvilka förmåner hans börd be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
