Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Utländska diplomaters minnen från svenska hofvet. Skildringar samlade ur deras anteckningar m. m. af Scævola. I—III, anm. af »XXI»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Yi hade väntat att få se det nyss utkomna sista bandet åtföljdt
af en ansenlig tryckfelslista ; men då så ej är händelsen och utgifvaren
fördenskull måste anses hysa den åsigten att allt är »ganska godt»,
skola vi taga oss friheten anföra några prof på den okunnighet och
det slarf, som presiderat vid denna bokmakeri-affär.
Vanlig kunskap i geografien kunde hafva satt utgifvaren i
tillfälle att ändra M:r James Hennel’s »Harquard» (s. 108) till Star gard,
och hade han egt kännedom om den ganska omständliga framställning,
som i de Schinkelska Minnena (vol. V och Yl) gifves af Gustaf IV
Adolfs irrfärder, skulle han ock lätt nog kunnat i det barbariska
»Polauntgou» (s. 112) återfinna det icke alldeles obekanta Polangen.
Det hade väl ej heller bort vara alldeles omöjligt att ändra »Ändad
Rodrigo» (s. 226) till Ciudad Rodrigo och »Branders» (s. 368) till
Brandeis. På sid. 236 talas om truppsammandragningar vid »Vistula»;
utg. är tydligen i okunnighet om att detta är engelska namnet på
Weichsel. — A andra sidan, och för att öfvergå till personnamnen,
borde man utan obillighet kunna fordra hos en utgifvare af
diplomatiska korrespondenser från århundradets början nog stora förstudier,
att han skulle kunna på egen hand återgifva åt Carl Augusts
bekanta adjutanter deras ärliga namn: Darre i st. f. det pikanta »Doré»
(s. 54 och 59) och Holst i st. f. »Hollot» (s. 497), liksom ock att
ändra »Hoffer» (s. 52) till Staffeldt. Namnformer sådana som »Lörd
S:t Helms» (s. 144) i st. f. S:t Helens, »Triant» (224), »Barkley de
Tolly» (236), »Hadion» (369), »Sparanski» (578), »Alopeeus» (579 f.)
och »Seigneul», i st. f. de bekanta Priant, Barclay de Tolly, Stadion,
Speranski, Alopæus och Signeul, äro ej heller egnade att höja aktningen
för utgifvarens insigter.
Hans svaghet i främmande språk framlyser på mångfaldiga ställen
och framhålles ibland af honom sjelf på ett synnerligen naivt sätt.
Vi hemställa huruvida icke de rader (s. 150), som han säger »trotsa
vår öfversättningskonst», borde helt enkelt behandlas på följande sätt.
Den meddelade texten (här återgifven med diplomatisk trohet):
»Trouvera-t-ell à rédire que la Suède tache de mettre le Dannemark
à la raison, il n’est pourtant pas question de guerre, mais s’ily en
eut on serait très étonné de trouver l’Angleterre l’ami et allié du
Dannemark», återställes först genom rättandet af ett tiotal bokstafs-,
accentuerings- och kommateringsfel i utg:s slarfviga afskrift till sin
ursprungliga form »Trouvera-t-el3e à redire que la Suède tâche de
mettre le Danemark à la raison? Il n’est pourtant pas question de
guerre, mais s’il y en eût, on serait très étonné de trouver l’Angleterre
l’ami et l’allié du Danemark». Och därefter blir det ej kinkigt att
öfversätta: »Kan det (England) rimligtvis ha något emot att Sverige
försöker bringa Danmark till besinning? Det är likvist ej fråga om
krig; men om så vore, skulle man blifva högst förvånad att se
England (uppträda) såsom Danmarks vän och bundsförvandt». Sid. 152
öfversättes »avait déjà eu l’attention» med »hade haft för afsigt» i st. f.
»hade redan haft artigheten att ... »; s. 67 heter det »till den ända»,
— alltför bokstafligt! i st. f. »hvilken gick därpå ut»; på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
