Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska akademiens historia 1786—1886. Af Gustaf Ljunggren, anm. af K. F. Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
rustad stiftelse, icke haft skyldighet att redogöra för annat och mera
än den velat och icke i afseende på sin verksamhet kunnat vara
underkastad någon genomgående granskning.
Omfattningen af denna verksamhet har varit för allmänheten obekant
eller blott delvis känd, och man har dömt därom efter det som
förekommit på akademiens högtidsdagar, samt efter de utgifna
handlingarna, bestående dels af prisskrifter, dels af vissa ledamöters, i
synnerhet sekreterarnes arbeten.
Detta, ehuru visserligen icke obetydligt, har synts vara nog ringa
resultat i förhållande till tiden och till kostnaden, om hvilken senare
man gjort sig mer eller mindre utsväfvande föreställningar. Man har
ock anmärkt att akademien icke tillfredsställande fyllt sin uppgift, och
att således de medel, som henne tilldelats, icke blifvit väl använda.
Hade man allmännare, än fallet varit hos oss, haft kunskap om, huru
motsvarande institutioner i andra länder löst dem förelagda uppgifter
och hvilka kostnader dessa institutioners uppehållande och verksamhet
medfört, skulle man nog dömt mindre strängt.
Akademien har med tystnad emottagit allt klander, men en och
annan af hennes ledamöter (anonymt) och andra intresserade hafva
tid efter annan tagit hennes parti1).
I »Berättelse, afgifven vid Svenska Akademiens femtionde årsfest,
den 5 April 1836, af Akademiens sekreterare» (Beskow) meddelas
åtskilligt ur akademiens inre historia, men så, att berättelsen har tycke
af apologi, och en sådan är verkligen afsedd med samme författares
1839 utgifna uppsats: »Svenska akademien, literär-historisk betraktelse».
Båda äro nu glömda.
Det var därför väl behöfligt, att akademien, såsom nu, om ock
sent, skett, offentliggjorde en berättelse om hela sin verksamhet, så
att man på ett ställe kan se hvad akademien gjort och således äfven
rättvisare än eljest döma om hvad hon underlåtit att göra.
I sitt »förord» yttrar författaren: »Svenska akademiens historia,
utgifven på akademiens eget föranstaltande, kan och bör icke vara
annat än en enkel redogörelse för hennes verksamhet, jemte ett
framläggande af de aktstycken, hvarpå omdömet öfver denna har att stödja
sig», och denna obestridligen rigtiga åsigt har i det närmaste
alltigenom blifvit följd vid utarbetandet, hvadan också arbetet kan läsas
med ostördt intresse.
Sedan förf. inledt sin framställning af akademiens instiftelse med
några uppgifter om akademiens förebild, »L’Académie française»,
meddelas att drottning Kristina 1652 i rådet uttalat önskligheten af,
att man för det svenska språkets odlande inrättade »her widh håfvet»
en akademi, såsom i Frankrike, och i ett tillägg anföres, att assessor
Joh. Linder, adlad Lindestolpe, 1721, i en af sina skrifter påvisat
x) I Akad:s stadgar § 47 föreskrifves, att om akademien i tryck anfalles,
får ingen dess ledamot därpå svara, om han ej vid akad:s sammankomst af minst
9 ledamöter derom anmodas. Däraf anonymiteten, då akachs ledamöter uppträdt
af egen drift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
