Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska akademiens historia 1786—1886. Af Gustaf Ljunggren, anm. af K. F. Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. LJUNGGREN, SVENSKA AKADEMIENS HISTORIA 1 7 86-1 886. 3 T
års slut hade en behållning af 84,154 kronor 60 öre och i
Aprilhäftet 1886 af »Ur dagens krönika» beräknas att akademien under 100
år uppburit, utom inkomsten af Posttidningen från 1827, 348,800
kronor, samt att för ordboken utgifvits 86,250 kronor. Om nu
uppbördssiffrorna vore rigtiga eller ungefär rigtiga, så få de dock sin rätta
betydelse först genom redogörelse för medlens användande. ’
Akademiens historia lemnar härom många spridda upplysningar, äfven med
afseende på ordboksarbetet.
Det bör vidare rättvisligen alltid ihågkommas, att akademiens
ledamöter såsom sådana i allmänhet — de arbetande funktionärerna
undantagna — icke uppburit arvoden. Några få pensioner å 100—
150 kronor funnos visserligen till midten af detta århundrade, men
sedan hafva dessa medel hufvudsakligen användts till akademiens
»allmänna ändamål», i främsta rummet ordboksföretaget. Undantag
härifrån torde böra göras för Leopold, som före statshvälfningen 1809
lefde i knappa omständigheter*), men sedermera understöddes af
akademien mera än kanske någon annan af ledamöterna2). Men han var
ock en mycket verksam ledamot och gjorde sig säkerligen förtjent
såväl af det pensionsbelopp honom tilldelades, som ock af de arvoden
han uppbar för vissa enligt uppdrag utförda arbeten.
Hvad som anförts (I, s. 177 o. f.) om Svenska akademiens
suspension 1795 och om anledningen därtill, inträdestalet af A. G.
Silverstolpe, får ytterligare belysning genom dennes förut okända skrift till
Gustaf IV Adolf 1798, tryckt som bilaga till »Några anteckningar om
adliga ätten Silfverstolpe» (1884).
Framställningen af striden mellan gamla och nya skolan (I, s. 261
o. f.) — en punkt i akademiens historia, som man naturligtvis med
nyfikenhet och intresse uppsöker — utgör endast en kort öfversigt,
som, efter vårt förmenande, svårligen kan anses fullt opartisk. Ämnet
fordrar i alla händelser bättre belysning beträffande nya skolan än som
t. ex. erbjudes i L. F. Eääfs kärfva och ensidiga yttrande (I, s. 268)
afgifvet för öfrigt vid så hög ålder, att minnet af hans högst obetydliga
fosforism i ungdomens vår säkerligen förbleknat. Författaren omtalar
med synbart ogillande (I, s. 278) att Leopold blef föremål för en
smädesång i Polyfem I, n:o 29, men denna af Stjernstolpe författade
sång, parodi på Leopolds ofta parodierade skaldestycke »Det slutande
århundradet», hade sin anledning i en åtta dagar förut uti Journalen
n. 71 (1810) införd artikel, som angick yttranderätten och som antogs
hafva utgått från Leopold. I n. 92 af Journalen följde ett mot
»stjerntopp» (Stjernstolpe) rigtadt epigram. Denna drog sig
emellertid snart från nya skolan.
Såsom en egenhet i vår litteraturhistoria kunna vi i sammanhang
härmed ej underlåta att anmärka, att det hänsynslösa och kitsliga
beteende mot andra i offentligt tryck, hvartill Leopold vid många till-
Se Samlaren l:a årg. 1880 s. 58 o. f.
2) Härom upplyser visserligen icke ak ad: s historia. Vi tro oss emellertid veta
att L. en tid, ovisst dock huru länge, af Sv. Akademien uppburit ett
pensionsbelopp af 1000 rdr banko årligen.
Historisk Tidskrift 1886, Granskn. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
