Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska akademiens historia 1786—1886. Af Gustaf Ljunggren, anm. af K. F. Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
något verkligen språk veten skapligt stndinm icke egt rum före
akademiens tillkomst; det är ju först långt fram i vårt århundrade ett
sådant börjat idkas. I lång tid har således akademien måst sakna
hvad hon från början bort hafva, nämligen ledamöter med
språkvetenskaplig bildning. leke för ty börjades redan tidigt förberedelser
till åstadkommande af en ordbok, och en ledamot efter annan har
erhållit uppdrag att arbeta därpå, hvarjämte lämpliga biträden
anlitats. Sålunda har samlats ett betydande material, men att däraf
endast bokstafven A utgifvits och det först i akademiens 84:e år
(1870) har sin orsak i brist på tillräckliga anslag, saknad af
personliga krafter och framför allt en i stort ledande förmåga1). Dessa
omständigheter föranledde akademien att slutligen t. v. afsäga sig det
jämförelsevis ringa för ordboksarbetet afsedda årsanslag af statsmedel
hon från 1853 till 1872 uppburit. Ändrade förhållanden hafva
föranledt akademien att från 1884 återupptaga ordboksarbetet med bättre
utsigter än någonsin till framgång. Beträffande detsamma meddelar
förf. för öfrigt till jämförelse uppgifter från andra länder, som visa
»hvilket ofantligt arbete en ordbok efter nutidens fordringar kräfver
samt hvilken tidsutdrägt dess utgifvande nödvändiggör». Att
kostnaderna ställa sig i förhållande därtill, är naturligt. — Att akademien
till förekommande af oreda i stafsättet funnit sig föranlåten att
utgifva en »ordlista öfver svenska språket» (1874) bör ock med
erkän-samhet nämnas. Äfven om mot densamma anmärkningar gjorts och
detta med skäl, vittna dock flera upplagor att den fyllt ett behof. Af
dessa har åtminstone en undergått ändringar, hvilket synes visa att
akademien ej ansett densamma för ofelbar. Större eftergifter för
nyare tiders kraf förebåda offentligen synliga notiser — och
akademien har på detta område onekligen en vacker uppgift, som den,
hoppas vi, lyckligt skall fylla för att därigenom möjligen råda bot
för den herskande forbistringen.
Vi nämde omkostnaderna. Statsanslaget till akademien som
ursprungligen utgjorde 1500 rdr specie, har sedan myntförändringen
under Gustaf IY Adolfs regering utgjort 1500 rdr banko (2250
kronor). Från 1792 har hon dragit en efter hand stigande inkomst
af privilegiet på Posttidningens utgifvande.
Hvilka tillgångar akademien för öfrigt eger är till det mesta
obekant, ty hennes ekonomiska förvaltning och räkenskaper äro, med
undantag för statsanslagen, genom ett kungl, bref af d. 27 Oktober
1827 fritagna från annan revision, än den som utöfvas af akademiens
egna därtill utsedde ledamöter, hvadan man också i akademiens
historia fåfängt söker upplysning om hela den ekonomiska ställningen.
Denna har naturligtvis varit förnämsta föremålet för mångas nyfikenhet
och gissningar. Då nu senast i Sept. 1883 statsrevisorerna —
förgäfves liksom flere gånger under tiden från 1840-talet — påyrkade
revision af akademiens ekonomi, uppgåfvo de att akademien vid 1826
1) Det är akad. sjelf, som (ii, s. 46) erkänner dessa brister, och Rydqvist
måtte således hafva ansett sig sakna en ledares egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
