Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Adelns riksdagsprotokoll - 1. Sveriges Ridderskaps och Adels riksdagsprotokoll från och med 1719. VIII, 1; III, 2, V, 3, anm. af J. Fr. N. - 2. Sveriges Ridderskaps och Adels riksdagsprotokoll. Åttonde delen, anm. af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADELNS RIKSDAGSPROTOKOLL.
69
till denna riksdags protokoll finnas betänkanden 0111 denna sak af
Gyllenborg och grefve A. Spens. Rörande denne senares memorial i
frågan vilja vi påpeka en egenhet. Han föreslår att adeln i hvar
provins skulle strax före riksdagarna samlas i provinsens residensstad
för att välja sina ombud. — När mer än hundra år därefter man
börjat öfverväga, hur den gamla fyrståndsindelningen skulle kunna
omdanas efter tidens fordringar, framstälde en ättling af denne grefve
Spens vid 1834—35 års riksdag ett förslag till ny riksdagsordning
med ett valsätt, som i så hög grad påminner om detta nyss refererade,
att man skulle kunna tro, att den yngre grefven känt sin föregångares
utlåtande och tillämpat dennes tankar i något förändradt skick. Ty
äfven C. G. Spens föreslog, att riksdagen skulle väljas af en
landskapsrepresentation; och som det icke är omöjligt, att valsättet till
vår första kammare upptagits nr detta Sp ensk a förslag snarare än ur
den holländska författningen, så skulle man kunna — om man så
vill -— se ett sammanhang mellan memorialet 1726 och nu bestående
förhållanden.
Utom nu vidrörda frågor innehålla bilagorna äfven en mängd
andra handlingar af vigt. såsom K. M:ts propositioner, adelns besvär
1726 m. 111. Vi få emellertid rörande dessa hänvisa till
urkundspublikationerna själfva, i hvilka läsaren skall finna många nya
upplysningar till tidens både politiska och kulturhistoria. — Måtte
utgifningen fortsättas om möjligt än hastigare än hittils skett, ty ännu
återstå tio af Frihetstidens riksdagar, och deras protokoll torde vara
af betydligt större omfattning än de nu utgifna. Arbetet skulle
sålunda att döma af den tid, som åtgått för de hittills tryckta delarna,
komma att fordra i det närmaste tjugo år ännu; och det är utom
allt tvifvel, att hvarje historiens vän skulle med glädje se, att denna
långa tid kunde något förkortas.
J. Fr. N.
% %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
