Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Adelns riksdagsprotokoll - 2. Sveriges Ridderskaps och Adels riksdagsprotokoll. Åttonde delen, anm. af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
ständigt röja. Loenbom har för öfrigt i sina Handlingar till Karl
XI:s historia tryckt såväl regeringens första proposition till ständerna,
som Eliren sten s relation och framställningen till det hemliga utskottet
om den politik, som borde föras emot Ryssland. I Stiernmans samling
af Riksdagsbeslut ha slutligen akter smugit sig in, hvilka svårligen
kunna anses höra till detta arbetes plan, eller betänkanden af
presterskapet i drottning Kristinas sak. Utdrag af presteståndets protokoll
äro tryckta hos Bexell. Riksdagens förlopp känner nian i öfrigt
genom Thams och Carlsons utförliga skildringar i två bekanta arbeten.
En af hufvudkällorna till dess historia är emellertid nu fullständigt
framlagd genom dessa adelns protokoll vid densamma.
Så knapphändiga än dessa uppteckningar i clet hela äro med sina
sammandragna och ofta ofullbordade meningar, med sina antydningar,
som utan tvifvel voro lätta för sekreteraren att begripa, men efter
200 år bereda både utgifvaren och läsaren allehanda svårigheter, ge
de dock ännu i dag då och då en föreställning om de politiska
passioner, som under dessa sammanträden mer än en gång sattes i
rörelse. Det gäller i synnerhet om de heta dagarne den 20—27
oktober, då riksdagen var nära att sprängas genom adelns hotelse att
lemna densamma — det tydde nästan på polska förhållanden — och
ett inbördes krig för mången framstod som en icke otänkbar utsigt.
Striden gälde som bekant det kungliga testamentets giltighet och
frågan om rätten att besätta de lediga riksämbetena, och adeln
genomdref sin vilja mot både regering och ofrälse stånd. Fyrdelningen vid
riksdagen visade redan nu sina olägenheter. Bondeståndet var ett
bihang, som egentligen endast försvårade förhandlingarna och in
politi cis under vanliga förhållanden föga kunde göra till eller från. Hade
de kunnat sluta sig ihop meel prester och borgare, hade desse
möjligen i förening kunnat bilda en motvigt mot adeln; som det nu
var, gingo de hvar sin väg, och presterna voro egentligen de, som
ensamme fingo representera det politiska motståndet mot densamma. Det
var hufvudsakligen genom deras yrkanden, som adelns försök att få
regeringsformen med dess additament förklarad för grundlag
misslyckades — och en dörr var därigenom öppnad för enväldet
Man kan ej vänta att i denna tidens protokoll få samma intryck
af talarnes politiska ståndpunkt och betydelse, soin t. ex. i våra
dagars. Det är, som sagdt, korta antydningar eller referat sekreteraren i
allmänhet gör, så korta, att de stundom likna gåtor. Det finnes dock
undantag, och bland Riddarhusets medlemmar framstår Claes Rålamb
som en af hufvudledarne för den liberala aristokratien, så väl mot
konungamakten som mot de ofrälse. Det var han, som i vigtigare
fall plägade formulera och frambära tertia classis’ votum. Det skedde
med juristens lärdom, skärpa och försigtighet, på ett sätt som gjorde
att hela Riddarhuset stundom anslöt sig till detsamma; så var fallet
t. ex. med det skickligt uppsatta yttrandet af den 29 september i
fråga om konungens testamente och rikets styrelse. Hans rättshistoriska
deduktioner äro dock emellanåt något egendomliga, men betecknande.
Drotsets ämbete skulle enligt honom ha inrättats 1394 och »exercerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
