Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ännu några ord om slaget vid Lund. Genmäle af G. Björlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SLAGET VID LUND.
timmar egt rum, utöfvade väl på stridens gång icke det ringaste
inflytande. För att bedöma möjligheten af en öfverraskning torde likaså
vara tillräckligt att veta, att marschen skedde under nattens mörka del
......Den enda vigt saken har synes oss vara den, utom att
utgöra en ganska intressant bekräftelse på Bjelkes och Dahlbergs
uppgifter, att man därigenom någorlunda kan beräkna niarschhastigheten».
Härvid torde af förf. först böra anmärkas, att endast halfva
vägen tillryggalades under nattens mörka del. Då svenska arméns
tête hunnit förbi Stångby, d. v. s. marscherat omkring 2,600 steg,
begynte nämligen »dagsranden att ses», då strax alarm sköts i danska
lägret, hvarpå fiendens armé begynte marschera.
Nu var, såsom bekant, svenskarnes ursprungliga plan att anfalla
danskarne i deras läger. Åtskilliga samtida anse att detta borde
hafva lyckats om marschen gått raskare (mer liknat en kapplöpning!),
ty då, säga de, borde svenska armén varit temligen säker på att en
timme före dager hunnit öfverraska fienden i lägret. Men, såsom
kändt är, måste denna plan ändras, då man vid Stångby märkte att
en dylik öfverraskning var omöjlig, och Karl XI lät i stället armén
inslå marschrigtningen mot Lund, »på det Lund och Malmö måtte
vara de svenska på ryggen och de af höjden (derstädes) hafva fördel».
Denna förändring hade sannolikt icke behöft vidtagas, om armén
varit några timmar tidigare öfver passet, striden hade då i stället
blifvit en öfverraskning för danskarne och kommit att utkämpas
omedelbart framför deras läger. Mig förefaller det derför alldeles
solklart, att det beslut som fattades vid Stångby är af yttersta vigt
för uppfattningen af slaget vid Lund. Det var ju då som
marschrigtningen och valet %af ställning definitivt bestämdes, hvilket var så
mycket betydelsefullare som det med clen tidens svårrörliga härar
sedermera icke kunde ändras.
Men för att kunna inse nödvändigheten af denna förändring, är
det — åtminstone förefaller det förf. så — alldeles nödvändigt att
veta, när blef beslutet fattadt »i tiden», när stod téten af svenska
hären vid Stångby, var det ännu möjligt för densamma att då utföra
siu ursprungligt tänkta rörelse och svänga af mot danska lägret, utan att
blifva utsatt för samma olycka som den, för hvilken sedermera den
venstra flygeln råkade ut, eller att öfverraskas af fiendens rytteri, midt
under det att den formerade sig i slagordning? Derför gjorde sig
också förf. besvär med att, med de hjelpmedel som stodo honom
till buds och med professorn vid Generalstaben m. m. lloséns
benägna medverkan, uträkna uppbrottstiderna för svenska armén. Han
lyckades derigenom få skildringen en smula mindre »hypotetisk» samt
ådagalägga att trupperna icke gerna kunde vara öfver Lödde å
»närmare 4 om morgonen», hvilket flere författare före honom uppgifvit,
ej heller att armén strax efter midnatten, soin också blifvit sagdt,
tågade öfver ån och kl. 2 då månen gick ned satte sig i rörelse
mot danskarnes läger». I båda fallen skulle det också varit alldeles
oförklarligt, hvarför icke öfverraskningen låtit utföra sig-. Författarens
forskningar gåfvo nämligen vid handen, att svenska hären först omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
