Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ännu några ord om slaget vid Lund. Genmäle af G. Björlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 SLAGET VID LUND.
kl. 5,3 0 kunde rätta sig- i marsch från passet (Lödde å) (hvilket
äfven stämmer öfverens med Dahlbergs relation), att till följd deraf
frammarschen skedde för sent för att den ursprungliga planen skulle
kunnat fullföljas, samt slutligen att denna omständighet till fullo
motiverade det beslut, som fattades vid Stångby clå dagningen inbröt,
eller att låta falla hvarje tanke på en direkt rörelse mot danska
lägret och i stället utkämpa en positionsstrid på höjdkammen norr
om Lund.
Granskaren anser att de af föregående författare lemnade
uppgifterna om en tidigare frammarsch endast äro »små oegentligheter»,
som »ej så mycket betyda». Jag åter tror, utan att derför på
minsta vis förhäfva mig öfver hvad jag gjort, att för den, som aldrig
så litet studerat krigshistoriens grunddrag, skola »oegentligheterna»
framstå på annat sätt. Jag fasthåller derför fortfarande, gent emot
granskaren, att »hela uppfattningen om striden, om möjligheten att
öfverra-ska fienden, om dennes vaksamhet o. s. v. beror på det rätta
bestämmandet af det klockslag, då svenska armén var färdig att rycka
fram, nämligen, med rigtigare citering, rycka fram i full slagordning
på södra sidan af Lödde å». Det uteglömda i citatet är icke det
minst vigtiga.
»Yi ha framhållit», fortsätter granskaren »såsom en förtjänst,
fö rf: s bemödande att göra sin skildring konkret. Men ju flera
detaljer (sic!),] desto flera äro möjligheterna af smärre misstag. Af ju
flera stycken mosaiken är sammansatt, desto svårare är det att få
bitarne att passa i hop på den rätta platsen. För sådana misstag
torde också förf. icke vara fri».
Förf. erkänner i detta hänseende gerna sin menskliga
bristfällighet. Skada blott att granskaren vid anförandet af fel ur föreliggande
verk icke alltid varit gynnad af lyckan. Han säger först: »Så t. ex. har
han (förf.), föranledd af Fersens relation, emot andras uppgifter, låtit
Montaigne stupa i spetsen för andra linien redan före dess framkomst
till striden». — Med förlof, herr granskare, hvarken jag eller
generallöjtnant- von Fersen har låtit generalmajor de Montaigne stupa i
striden vid Lund. Granskaren menar förmodligen general Wittenberg.
Men icke heller denna general stupade vid Lund, utan vardt endast
sårad af ett skott i ena axeln och att detta skedde, innan han
fått sina sqvadroner i ordning ocli fått dem fram öfver de många
gärdesgårdarne, är icke svårt att bevisa äfven ur andra källor än
Fersens relation. Att jag längre fram på sidan, der Wittenbergs
olycka omtalas, citerar denna relation, har nämligen icke alis afseende
på Wittenbergs affär, utan i stället på Fersens åtgärder, då denne till
sin stora förvåning märkte att andra träffen icke kom till hans hjelp.
Han visste nämligen icke då, att dess anförare redan blifvit förd ur
striden.
I fråga åter om ryttmästaren Lettman har granskaren riktigt
anmärkt det mindre sannolika uti att denne först omtalas såsom sårad
och derpå såsom en af Fersens hjelpare vid anskaffningen af en
vagn. Jag skall också tacksamt anteckna denna o egentlighet,, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
