Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ständernas Utskottsmöte 1710. Af Carl Gustaf Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDERNAS UTSKOTTSMÖTE 1710.
SI
Då der nämdes, att äfven bönderna ville resa hem, anhöll grefve
Brahe på första, klassens vägnar, att ständerna ej derföre måtte
vara nödsakade att skiljas, för rikets stora angelägenheters skull;,
ville bönderna resa, så måtte några af dem utnämnas, som finge
stanna qvar. Svedberg förklarade, att presteståndets begäran i
går att få resa hem endast skett för vissa presters skull; men
att det kanske vore nödigt att dröja qvar ännu någon tid och
åtminstone icke skiljas, innan man fått veta, huru det vore med
konangen. Hylteen påminte från sitt stånd, att de kungliga
råden voro ålderstigna och mycket hindrade af andra ämbeten;,
om flere af dem afginge, kunde en olycka hända, som aldrig
stode att öfvervinna. Cronhielm hade vid öfverläggningen med
rådet föregående dag gjort samma föreställning med anledning af
Axel Julius de la Gardies just då anmälda död; och han tycktes
nu vara benägen för, att ständerna skulle stanna längre
tillsammans, menande att presterna kanske kunde resa hem öfver
den instundande pingsthelgen och sedan komma tillbaka igen.
Tanken på rådkammarens svaghet och de förändringar, sora
kunde inträffa, gjorde synbarligen ett starkt intryck. Grefve
Brahe påminte i första klassens namn, att man skulle uppläsa
»1693 års regeringsform» (Carl XI:s testamente i hvilket
föreskrifter gifvits om tronföljd och förmynderskap) — men frågan
blef uppskjuten.
Tydligen voro här tankar i rörelse, hvilka gingo utöfver det
mål, soin rådet uppställt för ständernas öfverläggningar. Och
huru kunde det vara annorlunda? Huru kunde ständerna, i sju
veckor samlade till rådplägning, undgå att bekymra sig om
framtiden, då konungen var borta, man visste knappt hvar — rykten
med större eller mindre anspråk på tillförlitlighet berättade, än
att han var i Polen, än att han anländt »till de Lutherska
orterna», än att han kommit »närmare sin gräns»; då regeringen
befann sig i händerna på några få, ofullkomligt autoriserade,
gamle män; då man snart väntade underrättelsen om Rigas fall
och Viborgs, och befarade en ny invasion af Danskarne? Var
det möjligt, att i rådslagen om det tillkommande ej skulle blanda
sig sorg och harm öfver förfluten vanstyrelse och närvarande nöd
och förtryck? På riddarhuset inlemnade gamle Gyllencreutz ett
memorial om orsakerna till ridderskapets och adelns utblottade
tillstånd, som han härledde ur reduktionen, liqvidationen, stora
kommissionens domar, knekt- och båtsmanshållet med ständiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
