Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
C ABL GUSTAF MALMSTRÖM.
repa sig, utan tvungos att sälja sin säd om hösten till ringa
pris och om våren köpa den dubbelt så högt igen. Det vore
väl sannt, att de svåra missväxtåren ökat böndernas liksom
andras armod; men så vore derhos att betänka, att så länge
den, som brukade jorden, vore kraftlös och ej mäktade häfda
den så, som sig borde, så vore aldrig att vänta ymnighet på
säd. Ty när en åkermän icke hade halfdelen, ja kanske icke
tredjedelen af den arbetshjelp, dragare och afvel, som för hans
hemmans rätta häfd behöfdes, ej heller ett korn gammal säd
om hösten till utsäde, så vore omöjligt att vänta annat än
miss-vext eller svag skörd; hafvandes man i de svåra hungersåren af
förfarenheten ögonskenligen sett, att de få, som varit försedda
med nödigt folk, dragare, afvel och utsäde, hade mestadels
temligen begått sig. Och som ståndets fattigdom vore uppenbar, så
voro ock orsakerna dertill handgripliga, nämligen utlagornas,
kon-tributionernås, gärdernas m. m. myckenhet och storlek så i
freds-som krigstider, det svåra knekte- och båtsmanshållet jämte
rytteriet, som i sig sjelft vore godt och nyttigt inrättadt, men på
mångahanda sätt genom ovanliga legor, munteringar, utredningar
o. a. så tryckte den fattige skattdragaren både i krigs- och
fredliga tider, att han aldrig kunde komma sig före, hvartill ock
komme en stor del af uppbördsmännernas hårdhet och
egen-nytta.
Borgerskapet vore nu så afsigkommet och försvagadt, att
det föga behållit någon liknelse af sitt förra välstånd, utan
dagligen liksom bortsmälte, hvilket deraf kunde skönjas, att antalet
af borgare, öfverallt att räkna, icke stege till hälften af hvad
det varit 1700, varande snart ingen mer, som ville vinna
burskap, så att icke allenast handel utan ock konster och
handtverk liksom bortdoge; den utrikes handeln och krediten hos de
främmande vore så förfallen, att hos dem intet stode att
com-mendera, utan de svenske hade blifvit deras tjenare och voro
nu nästan icke ens dertill betrodda. *) Orsakerna voro: de
andra ståndens medellöshet — ty der inga köpare äro, der är
ej heller stort att sälja: tvånget i handeln, särdeles den
utländska; de stora och odrägliga kontributioner, båtsmans- och
vakthållningar, som i många år men i synnerhet i dessa tio krigs-
*) Hylteen uppgaf i S. U. d. 6 Maj, att sedan 1704 i Stockholm ingen ny
borgare tillkommit, som egde tusen daler; och d. 23 April att hvarje gång
kon-tributionen utsöktes, några borgare gingo under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
