Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
MARTIN WEIRULL.
— en vid denna tid för hela Paris väl bekant personlighet —
skildrad på ett så personligt och närgånget sätt, att man aldrig
tillförne sett dess make uti en på ett sändebuds officiella
berättelse hvilande framställning. Detta väckte kanske någon
betänklighet, men bidrog kanske, äfven det, sådan verlden varit
och är, till att fängsla uppmärksamheten.
Visserligen hade väl något liknande årtiondet förut
förekommit, när deri venetianske ambassadören Angelo Gorrers
Relation de la cour de Rome 1663 utgafs från Leyden, men om denna
skrifts trovärdighet visste man ej rätt hvad man skulle tänka,
då det italienska originalet aldrig framträdt1). Dessa memoirer
däremot uppträdde med ett »privilege du Roy» — Ludvig XIV
St. Germain en Laye 1670 — i spetsen för sig och i i detta
fans ett tillkännagifvande, att de blifvit »veues et examinés
par le sieur de Mezeray, historiographe de France». Ministern,
konungen, historiografen alltså: hvad kunde man mera begära?
Boken blef också betraktad som Ghanuts, och under auktoriteten
af hans högt ansedda namn kom den, i trots af alla
betänkligheter och i trots af de inre motsägelser, som finnas i dess olika
delar, att läggas undan för efterverlden såsom ett grundlag för
drottning Kristinas historia och uppfattningen af hennes
personlighet.
En fans det emellertid som vid bokens framträdande gjorde
insaga mot den samma, och det var drottning Kristina sjelf.
Drottningen lefde då i Roma. För tredje gången och för alltid
hade hon 8 år förut (1667) lemnat Sverige. Hon var
fullkomligt uppgången i sina nya italienska förhållanden, då
underrättelsen att man i Paris utgaf historien om hennes regering i
Sverige, åter förde hennes tankar till det längesedan förflutna.
Nyheten blef henne meddelad af ingen annan än Bourdelot, som
i denna bok äfven för sig sjelf hade ett intresse att bevaka.
*) Angelo Corrers Relation de la coar de Rome faite Tan 1660, i hvilken äfven
drottning Kristina fått sin del, skildrar Roma och dess framträdande personligheter
i Alexander VII Chigis dagar. Den väckte stor uppmärksamhet hos samtiden och
öfvergick, otaliga g&nger citerad, såsom källskrift till efterverlden. Den öfversattes
omsider på italienska i Thesori della Corte romana. När i vår tid Barozzi och
Berchct efter originalen ntgåfvo Relazioni dagli Ambasciatori veneti, visade
sig att denna Relation var falsk. Det fans en annan i Archivio di Stato. Barozzi
et Berchet, Rel. ven. Serie TH Relazioni di Roma II, 1%. Ven. 1878. Då boken
utkom jnst under den häftigaste striden mellan Frankrike och Alexander VII
i anledning af hertigen af Crequis affär, har den ansetts såsom ett vapen
riktadt mot påfven och hans parti: drottning Kristina hade tagit liflig del i
striden på påfvens sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
