Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÉMOIRE8 DE CHÀNUT.
SI
Abbé Bourdelot, såsom han kallades, alltsedan han af
Mazarin, på drottning Kristinas anhållan, vid sin återkomst från
Sverige 1653, fer hål lit det rika abbotsstiftet Maçay i Berry, lefde
na i Paris i den förnäma och literära verldens sällskapskretsar,
alltjämt en skyddsling af huset Condé, såsom han varit förr än
han kom till Stockholm 1652, alltjämt en »bel esprit» med
literära — och äfven andra — pretentioner, ej alldeles fri från
löjligheter, men en utmärkt och högt ansedd läkare1). Drottning
Kristina fortfor att stå i förbindelse med honom; hon hade heller
aldrig, i trots af hvad man sagt, någonsin afbrutit den. Hon
öfversåg nu, såsom förr, med hans svaga sidor, dem hon mycket
väl, äfven under hans vistelse i Stockholm, bemärkt; men hon
glömde aldrig den tacksamhetsskuld, hvari hon ansåg sig stå till
honom för sitt lifs räddning ur den sjukdom, med anledning af
hvilken han en gång kallats till Stockholm. Och Bourdelot i sin
ordning hade alltid förblifvit drottningen tillgifven. Han var
hennes nyhetsminister i Paris, hennes baron Grimm; han skref
ständigt långa bref till henne i Roma om dagens »ön dit» i Paris,
qvick och spirituel, en äkta fransman från Frondetiden. Han
var alldeles icke en person, som egde inflytande på drottning
Kristinas inre lif, sådan som han i »Mémoires de Chanut» blifvit
skildrad, där det talas om Bourdelot som en man, till hvilken
hon skulle hafva uppblickat såsom till »le pius grand homme
qui eut jamais esté et mesme qui fut encore alors»2). Men han
var for henne en tillgifven person, på hvilken hon obetingadt
kunde lita, en behändig förtroendeman i fråga om uppdrag af
hvarjehanda olika slag, rolighetsmakare och nyhetskrämare på
samma gång8).
Denna gång var nyheten af allvarsammare slag än vanligt,
och den gjorde äfven mera intryck. — Vid första underrättelse
om bokens tryckning4) hade Bourdelot inskridit emot den.
Han hade vändt sig till den svenske ministern i Paris, Carl
Bonde och denne, som väl fann saken röra Sverige, hade ej
vägrat sin tjenst. Han hade alltså samtidigt kunnat meddela
de åtgärder han vidtagit. Drottningen svarade med att betyga
M:me de Sévigné t. ex. omtalar honom ej sällan s&som sådan. M:me de
Sévigné, (Ed. Les grands Ecrivains de la France), Lettres. II, ß,16, V, 2, li,l8,X,365.
2) Mémoires, III, 179.
’) Bref i Kristina-Âzzolino arkivet i Firenze. Drottningen tecknar på
hans bref: scritture del cappucino francete. Sanndahls afskrifter i Riksarkivet.
*) Denna var afslutad i augusti 1674: sista sidan i företalet har notisen:
Achevé d’imprimer pour la première fois le 30 aoust 1674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
