Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Les Anecdotes de Suède. Af G. H. Stråle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
O. H. STRÅLE.
man sich bey jetzigen Zeit-Låuffen von dem Reiche Schweden
zu versehen, was dessen gegenwårtiger Krieg-Staat und geheime
Ab8ichten seye etc.
Denna uppsats finnes intagen i Electa Juris publici der
fürnehmsten Staats-Affairen, Jena, 1709, i Curieuser
Bücher-und Staats-Cabinet för 1716 med titel: Raissonnements und
Remarquen über den jungsten Schwedischen Reichs-Tags
Be-schluss etc., samt i Bihang II till J. G. Keyssler’s Fortsetzuug
Neuester Reisen, 2:dra delen, 1741. Den sistnämnde uppger
kansleren Esaias von Pufendorf1) såsom författare till denna
uppsats, soin är daterad den 4 februari 1682. Det
oundertecknade manuskriptet hade Keyssler bekommit »von sicherer hoher
Hand», så att intet tvifvel egde rum om hvem som vore
författare därtill2).
Liksom i Les Anecdotes klandras här drottning Kristinas
allt för långt drifna frikostighet att bortskänka statens egendom.
Liksom där berömmes Carl X Gustaf för sin obenägenhet att
lyssna till uppmaningarne om reduktionens verkställande —
Kristina hade varnat honom att icke vidröra detta getingbo — enär
han mer än väl insåg, hvilka oredor och vådliga följder däraf
skulle framkallas. Vid 1680 års riksdag hade emellertid de
ofrälse stånden, därtill lockade af någre »Mal content er» och
personer af »la petite Noblesse», påyrkat reduktionen under
förevändning, att därigenom finna medel till fyllande af statens
behof. Detta hade äfven lyckats, men endast genom en intrig,
hvarom få, till och med i Sverige, hade kännedom. Johan
Gyllenstierna, fastän död, var »Urheber» till allt detta. Han
var en man med stora kunskaper, mycken förmåga och stor
arbetsamhet, men i grunden benägen att, liksom mången hans
samtida, söka införa republik i Sverige3). Denna sin afsigt hade
emellertid Gyllenstierna väl förstått dölja af farhåga att i vidrigt
fall få dela De Witts öde i Holland. Han valde därföre den
x) Om Esaias von Pufendorf yttrar Schönberg i brefvet till Lidén, sid.
XLVI, att ban år 1689 blef af Svea Hofrätt dömd att mista lif, ära och gods,
ehuru han flera är förut fått afsked ur rikets tjenst. Om anklagelsepunkterna
säger samma författare att det vore önskligt om sådana kunde utplånas nr svenska
historien. Keyssler tillerkänner Esaias större politiska kunskaper och mera
skarpsinnighet än Samuel.
2) Då E. von Pufendorfs böcker efter hans död såldes till Danmark för
4,000 riksdaler, undantogs detta manaskript.
3) Här tillägger författaren att de, som varit i tillfälle att umgås med de
förnäma i Sverige, haft tillfälle ofta höra en sådan tanke framkastad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
