- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
107

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM LES ANECDOTES DE SUÈDE.

107

långsammare, men säkrare vägen, att medelst redaktionens
verkställande och andra lika våldsamma åtgärder göra konungen
förhatlig och söka stifta oenighet mellan stånden. Reduktionen
benämnes en »Invention die viel böses nach sich ziehet» och
som komme att med sig föra »vollends einen gantz schlechten
Zustand». Den utfördes med sådan stränghet att många blefvo
afklädda ända »auf das Hembd» och förlorade icke blott hvad
de ärft, utan ock hvad de sjelfve förvärfvat*). Alla de
förut rika förnäma familjerna voro ruinerade, det fina
gästfria lefnadssättet hos adeln hade försvunnit med egendomarne,
köpmän och handtverkare blefvo utan förtjenst och kronan
förlorade så betydligt i tullinkomster, att dessa endast under
sommaren 1681 minskades med 80,000 riksdaler. Adeln hade ej
längre råd att väl uppfostra sina barn och gifva dem tillbörlig
undervisning. De indragna egendomarne lemnades i händerna
på officerare, hvilka vanvårdade byggnaderna och vanskötte jorden.
Oaktadt allt som blifvit reduceradt var tillståndet i Sverige
ganska dåligt. »Die Magazinen sind ledig, die Fortifications
übel versehen, die Admiralitet von Schiffen entblösset, die
Zeug-häuser von Munition, die Cammer von Geld und Crédit, die
Commercien verfallen» o. s. v. Riksråden, hvilka voro ärliga
män och goda patrioter, hade handlat efter sin ed och bästa
förstånd, men intet hade hjelpt, utan slaget drabbat både »corvos &
columbas». Härvid gör författaren följande anmärkning: »Aus
solchen Exempel lernet man, was es sey jungen und hitzigen Herren,
so die Regierung antreten, Armeen in die Hände und Consilia
zu unrechtfertigen Kriegen zu geben». De ofrälse ledamöterne i
Stora Kommissionen hade ej varit i stånd att bedömma eller
uppskatta hvad som under förflutna tider blifvit bortskänkt »par
raison d’Etat, par reputation» eller »par bienséance». Till följd
af allt detta herrskade i Sverige mycken fattigdom, oenighet och
oreda, men ingen förbättring vore att hoppas, så länge konungen
lefde. Denne föraktade de gamla adliga familjerna samt omgaf
sig helst med »junge Leute», som hvarken egde verldserfarenhet
eller statskunskap, och på hvilka väl kunde användas Taciti ord:
»Quo qui servitio promptiores eo magis honoribus auguntur».

*) Härpå anföres såsom exempel riksskattmästaren Sten Bielke, hvilken
såsom arf efter den i Paris aflidne grefve Claes Tott fick emottaga egendomen
Ekolsund, men samtidigt med öfver 100,000 riksdaler i silfver betala Totts
sknlder. Egendomen reducerades sedermera, men Bielke fick ingen ersättning
för sina penningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free