Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
O. H. STRÅLE.
De båda första äro tryckta i Handlingar rörande Sveriges
Historia ur Utrikes Arkiver, samlade och utgifna af A. Fryxell,
4:de delen, sidd. 178—191. Ett exemplar af den sistnämnda
finnes bland Rålambska handskriftsamlingen i K. biblioteket.
Alla dessa tre, hvilka synas hafva flutit ur samma penna,
klaga bittert öfver landets dåvarande beklagliga tillstånd,
för-orsakadt af den föregående konungens regeringsåtgärder. »En
hop arga förslagsmakare och mer än Machiavelliske Statsmän
hade med sina Achitophels råd förderfvat en from konungs hjerta
och böjt det till tyranniska seder under en fromhets mantel».
De hade »lofvärda stadgar uphäfvit, gamla trogna råd afsatt,
commercier tvungit, Ständer utrotat och gjort dem till trolösa
menedare». Kungliga förordningar uppå Allodial Donationer och
välfångna köpegods hade förvandlats till bedrägliga »Aprill zedlar».
Den gamle adeln hade blifvit utrotad och i dess ställe
uppkommit en ny, bestående af häradsfogdar, cancellister,
ziffer-skrifvare och tullnärer, alle icke olika Esopi kråka. De värsta
olyckorna hade dock varit tre underdjur, nemligen Monsieur
le grande Commission och Madame la Reductionesse samt dennas
syster la Liquidationesse. Den förre hade ingripit i Herrans
Christi prerogativ och dömt både lefvande och döda. Om de
båda senare kunde man säga med Salomo: den ena står inte
till att mätta; den andra stryker sig om munnen och säger: vi
hafva intet illa gjort. Köpmannen suckade och landtmannen
qvidde, den ene för sin kredit och svåra tillförsel, den andre för
varornas stegring och tullens förhöjning. Rikets magasiner stodo
tomma och studierna vanvårdades, emedan de hvarken älskades
eller ärades. Man hade rubbat Sveriges gamla grundfaste, som
var, att konungen borde hafva sin höghet, rådet sin myndighet
och ständerna sin frihet1). Den sista af de tre skrifterna slutar
sålunda: »För Statens och Svea Rikes välgång vid dessa bittra
och bistra tider samt vidtutseende Conjuncturer, brukar jag altid
detta Nehemiæ märkvärdiga Symbolo .och tänkespråk: Herre
tänk uppå oss».
10) Schwedische Staats Perspectiv au ff dass 1698 Jahr
gerichtet, hvaraf en afskrift finnes i arkivet på Säfstaholm.
Författaren anser alla de olyckor, hvilka öfvergått Sverige
under Carl XI:s regering och i synnerhet de senare åren däraf,
Uttrycket hemtadt från 1634 &rs regeringsform, blef sedermera
Frihetstidens regeringsprogram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
