Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Les Anecdotes de Suède. Af G. H. Stråle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
O. H. STRÅLE.
att de platser i denna sistnämnda provins, där lagskipningen
utöfvades, kallades Hundradi eller Hæradhi;
att företrädesvis adeln i äldsta tider odlat jorden och uthuggit
skogarne och detta med sådan ifver, att namnet Svithiod
härledes från det svenska ordet svedja;
att den pest, som omkring år 1350 härjade i Sverige, kallades
»Tygerdæden» emedan sjukdomen var grymmare än djuret med
detta namn; m. m.
Vidare beskrifves Sveriges befriande från Kristian Tyrann
och danska oket med orden, att Gustaf Wasa bortjagade »la
Confusion». Om svenska riksrådernas förhållande under
stridigheterna mellan Sigismund och hertig Carl säges: »Et certes cette
affaire etoit si embarassé que je n’ay jamais pu me satisfaire
la dessus». Om den senare, vorden konung, heter det att han
gynnade svenska allmogen för att med dess bistånd förtrycka
adeln, hvarför man äfven kallade honom »le Roy de la Canaille».
Om Gustaf Adolf berättas att han af Johan Skytte — sjelf
friherre — fått det rådet att låta utrota den högre adeln, hvaremot
Axel Oxenstierna i ett långt och vackert tal skall afrådt konungen
härifrån. Drottning Kristina beskylles hafva haft för afsigt
att låta vid en mönstring lönnmörda Carl Gustaf, samt i stället
föreslå Claes Tott till sin efterträdare. Carl Gustaf åter skulle
hafva låtit Schlippenbach hviska Axel Oxenstierna i örat att,
om han längre försökte motarbeta prinsens val till drottningens
efterträdare på tronen, vore han ,ej för gammal att därför plikta
med lifvet; Oxenstierna däremot skulle till skäl för sitt motstånd
haft sin afsigt att bortgifta drottningen med sonen Erik och
så vidare.
Och allt detta och mycket mera sådant skulle en högt
uppburen rättslärd, en svensk historiograf, som sjelf författat
både drottning Kristinas och Carl X Gustafs historia, som i
nära tjugo år vistats i Sverige och därunder åtnjutit åtskilliga
utmärkelser, allt detta skulle Samuel von Pufendorf författat i
smyg »pour son usage particulière» eller för att bereda nöje åt
någon »personne de Considération»!
Kommer man härefter till berättelsen om de handlande
personerna eller tilldragelserna vid 1680 års riksdag och de närmast
följande åren, blifva de vilseledande uppgifterna visserligen icke så
i ögonen fallande, men därföre ingalunda mindre eller färre. Äfven
med dem hafva de båda rikshistoriograferna nagelfarit och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
