Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Les Anecdotes de Suède. Af G. H. Stråle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LES ANECDOTES DE SUÈDE.
141
blefve allt för vidlyftigt att här upprepa deras vederläggningar.
Särskildt beträffande Johan Gyllenstierna och hans åtgörande
före sagda tidpunkt har Riddermarck, om också i ett trögt och
konfyst språk, tagit Les Anecdotes i sin synnerliga upptuktelse.
Ett par tilldragelser må dock vidröras, om hvilka Pufendcrf
svårligen kunnat sväfva i okunnighet. Så berättas, sid. 126,
att Gyllenstierna föreställt konungen det förödmjukande för
Sverige att emottaga subsidier från Frankrike och därigenom
sätta sig i beroende af denna krigslystna makts vilja och
godtycke. Konungen borde därföre försöka skaffa sig medel att
utan främmande penningar uppsätta och underhålla en stark
krigsmakt både till lands och vatten och detta medel vore
reduktionen. Konungen borde »revoquer toutes les alienations
des biens de la Couronne de quelques maniérés qu’elles eussent
été faites, de mêmes que tous les champs Ecclésiastiques». Till
betalning af- statens skulder åter kunde man »rendre conte â
ceux, qui avoient administré les revenus publics, et que si Ton
examinoit subtilement ces dettes, on en retrancheroit la plus
grande partie».
Pufendorf kunde likväl ej vara okunnig därom att de
ofrälse stånden redan vid 1650 års riksdag yrkat på en reduktion
af de bortskänkta kronogodsen; att ständerna redan vid
riksdagen 1655 beslutat den så kallade fjärdepartsräfsten ; att frågan
sedermera nästan vid hvarje riksdag under förmyndareregeringen
varit på tal; att en utsträckning af reduktionen sattes i fråga
vid riksdagen i Halmstad år 1678; att efterräkningen med
riksförmyndarne beslöts på riksdagen i Upsala 1675 — detta
omnämnes äfven i boken sid. 139 — samt att ett
reduktionskollegium, hvars förste president just var den ur
förmyndareregeringen uteslutne Herman Fleming1), redan arbetat i öfver
tjugo år och före år 1680 till kronan reducerat 320,541 daler
silfvermynt i ränta och 460,828 daler samma mynt i reda
penningar2). Det skulle således uteslutande varit af ovilja mot
Johan Gyllenstierna sora en dylik dikt uppfunnits och anförts.
Ett annat exempel: sid. 131 omtalas att Claes Rålamb, Georg
Sperling och Henrik Falkenberg, »qui avoient beaucoup de crédit
*) Peter Julias Coyet, i hvars hus under dennes vistande i Köpenhamn.
Pufendorf var anställd som lärare för sönerna, var, jämte Fleming, bland de
förste af adeln, som insågo och påyrkade reduktionens nödvändighet.
2) F. F. Carlson, Sveriges Historia etc. 2 delen sid. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
