Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om »Mémoires de Chanut». Af Martin Weibull. 2. Mémoires de Picques I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
MARTIN WEIBULL.
domsfull föreställning om tronens och herskarslägtens upphöjdhet*,
att det ej var en tillfällig sympati, som närmade henne till
Stuartarne, kan aldrig hafva föreslagit någon af sina hofdamer*,
vare sig af gammal eller ny slägt, till drottning af Sverige.
Dessutom var det i följd af det rent personliga förhållandet
mellan-henne och Carl Gustaf en mycket grannlaga — ja, äfven för henne
nästan omöjlig — sak att föreslå honom en gemål, honom, som
intill det sista hoppades vinna hennes hand. Hon kunde väl
göra det genom andra, men näppeligen sjelf. Hon har ej heller
ens — såsom det påståtts — föreslagit honom gemål, då med
hennes tronafsägelse hans förmälning blef en nödvändighet. När
hon i de Prades bok läste, att hon skulle ha gjort det, skref
hon i margen blott: »il parle en mal informé».1) Sanningen är,
att hertigen af Holstein 1651 under kongressen i Lübeck lät
genom sin kansler för Adler Salvius öppet framställa anbud på
sin dotters hand.2) Men huru kan nu en så orimlig historia ha
uppstått — att ej tala om, huru den kunnat blifva trodd? Då
berättelsen har betydelse därför att den karakteriserar
berättaren, i det att den redan från början visar hans brist på
iakttagelseförmåga och urskilning, skola vi ytterligare något
sysselsätta oss med ämnet.
Peder Juel, den danske residenten, som samtidigt med
Pic-ques lefde i Stockholm, har i ett bref från ungefär samma tid
(september 1651) en uppgift, som kastar ljus i den besynnerliga
historien. Det heter nämligen i hans bref till residenten Charisius
i Haag: »Man bemöder sig her til Ho ve at ville træffe et
Gif-termaal imellem Hertugen af Croye og Fru Marie de la Gardie*
Feltherrens Datter, som er Hr Gustaf Oxenstiernes Enke.3) Detta
låter höra sig. Hertigen af Croye, af huset Arschot, genom sin
moder, Bogislav XlV:s syster, närmaste arfving af det
utslocknade-pommerska furstehuset, uppehöll sig vid denna tid i Stockholm
i och för arfsangelägenheter. Han hade ärft stora besittningar inom.
Hinterpommern, och kurfursten af Brandenburg var hans
egentlige suverän; men Sverige ansåg angeläget att vinna honom för sig.
Det berättades sedan, att drottning Kristina lofvat honom 40,000
1) Dr. Kristinas randanmärkning till de Prade, Histoire de Charles Gustave
hos Àrckenholtz, Memoires de Christiue III, 174.
z) Chanut till Brienae 1651 6/10. Bibi. Nat.
3) P. Juel till Charisius 1651 Dansk Hist. Tidskrift V, 313. Molbech„
Bidrag til Dronning Christinas Historie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
