Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MEMOIRES DE CHANUT.
167
rdr på grund af hans pommerska arfsanspråk.l) Detta var ett
giftermålsförslag, som drottningen både kunde väcka och
understödja; kanske var det i sammanhang härmed, som hon vid samma
tid lät utförda grefvebref för det 11 år förut aflidne riksdrotset
Gabriel Oxenstjerna, hvarigenom Marie Sophie de la Gardie och
hennes döttrar fingo grefvetitel till Croneborg.2) Troligen har
väl sålunda historien uppstått på det sätt, att Picques hört
omtalas hofmästarinnans tillämnade äktenskap med hertigen. Hertig
var emellertid också Carl Gustaf (genom drottning Kristinas
utnämning svensk hertig) och Picques har då möjligen, med ringa
omdöme, hänfört saken till hertig Carl Gustaf. Huru emellertid
Ebba Sparre därjämte kunnat blifva nämd i detta sammanhang, är
mera oförklarligt, ifall det ej får tillskrifvas den
kombinations-gåfva, Picques ofta röjer. Ebba Sparre, »la belle comtesse», var
vid denna tid, då drottning Kristina skulle ha föreslagit henne
till Carl Gustafs blifvande gemål, ännu förlofvad med den sedan
så ryktbare statsmannen grefve Bengt Oxenstjerna, som för
tillfallet vistades i Tyskland såsom legat vid kongressen i Frankfurt
am Main. Ej långt efter blef emellertid denna förlofning bruten,
och, efter den danske residentens påstående, skulle drottningen
då tvungit henne att i stället förlofva sig med grefve Jacob
Casimir de la Gardie. Det var en häudelse, som föranledde en
stor »querelle» inom hela den svenska högadeln.
Riksskattmästaren Oxenstjerna, grefve Bengts fader, skall i början lut
vändt sig till drottningen sjelf med föreställningar, men förgäfves;
därefter vände sig slägten Oxenstjernas förbittring mot den gamla
grefvinnan Ebba Brahe-de la Gardie.3) Ebba Sparre och
hennes tvänne förlofningar ha emellertid, såsom man häraf kan sluta,
vid denna tid varit mycket omtalade. Picques har till de tvänne
») P. Juel till Charisius 1651 M/I|f D. H. Tidskr. V, 315. I Memoires de
Picques berättas under januari 1652 (II, 385), att hertigen af Croye då lemnat
Sverige, belåten med sin resa, ty han hade f&tt vexlar om 40,000 rdr, ett
gods-om 2,000 rdrs ränta och en pension om 2,000 rdr.
a) P. Juel till Charisius 1651 13/n: hvilket er skeet derför at Fru Maria
de la Gardies Dtfttre, som ere denne Drosts* Sønnedøttre kunne blive
Gre-vinder. Ibm, 313.
3) Peder Juel till Charisius januari 1652. Ibm, V, 318—19. Det
heter: »Nu spargerer Oxenstiernes Familie meget præjudiceerligt om Feltherrena
Grevinde, at hun med fortænkt Videnskap sine Børns Lykke saa høit b ringer»,
hvaraf man kan sluta, att drottning Kristina dock kanske ej ansågs ha spelat
hufvudrolen i denna sak. Att hon skulle ha tvingat sin väninna att bryta med
grefve Bengt förefaller föga troligt; snarare Öfverensstämmer med drottning
Kristinas karaktär, att hon beskyddat ett uppväxande tycke mellan Ebba Sparre och
Jacob Casimir de la Gardie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
