Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om »Mémoires de Chanut». Af Martin Weibull. 2. Mémoires de Picques I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
MARTIN WEIBULL.
underkasta dem en sorgfällig granskning, innan de kunna antagas
för goda. Att de emellertid på ett äldre stadium af
historieskrifning fått gälla så mycket, är lätt förklarligt: deras anseende blef
oantastadt, därför att så ofta andra källor saknades.
Med året 1652 inträda Mémoires de Picques på detta hala
fält. Under dess lopp samla sig nämligen i Stockholm omkring
drottning Kristina just de personligheter och uppstå de
förhållanden, hvilka för de följande åren åstadkomma memoirernas
stora missvisning. — Först anlände Pierre Bourdelot; det var i
begynnelsen af 1652. *) Därefter kommo, i maj, den polske
flyktingen, vice kanslern Jerome Radziejovski och, i juni, den danske,
rikshofmästaren Corfitz Ulfeld.2) Slutligen såg man, i augusti,
äfven anlända det spanska sändebudet, don Antonio Pimentel.
Alla dessa representerade hvar och en sitt mot den franska
politiken stridande intresse. De kunde därför ej vara välkomna
för en fransk minister i Stockholm. Bourdelots förbindelse med
huset Condé var allt för nära, för att han ej af Picques skulle
blifva betraktad som representant för upprorspartiet hemma, helst
han snart hos drottningen fann sina egna rapporter från
regeringen motvägda af Bourdelots från frondörerna. Radziejovski
hade flyktat från Polen för att söka Sveriges beskydd och hjelp
på en tid, då Frankrike genom kongressen i Lübeck sökte stifta
en beständig fred mellan sina båda bundsförvandter. Ulfelds
ärende var detsamma som Radziejovskis. Lika gerna som
polacken, skulle han ha velat störta Sverige i ett krig mot sitt
fädernesland; men ett krig mellan Sverige och Danmark stred
alltid mot Frankrikes intresse. Minst af alla kunde emellertid
i
den spanske don Pimentel för Frankrike vara en välkommen
gäst i Stockholm. De andra voro dock privatpersoner, men Pi-
’) I oktober 1651 hade han lemnat Paris och i december kom han öfver
Amsterdam till Hamburg, där han dröjde, inväntande Saumaise, sin gynnare,
hvilken då befann sig på återväg från Stockholm. Chanut berättar i ett bref
till Brienne, att han träffat Bourdelot i Hamburg. Hans ord äro följande: »Nous
avons en cette ville Monsieur Bourdelot, médecin de Mgr le Prince, q ni va
servir la Reine de Suède. Il parle des affaires modéremment, mais j’aurois
souhaité qu’un homme si informé du dedans de notre cour, ne fut point passé
chez les étrangers et principalement auprès de la Reine de Suède qui tire des
hommes plus qu’ils ne savent. Le dit sieur Bourdelot m’a parlé de vous avec
de grands respects». (Chanut till Brienne 1651 a/ia)« Bourdelots fullmakt såsom
drottning Kristinas lifmedicus är af 1652, februari.
2) Ulfelds första besök i Stockholm hösten 1651 hade blott varit helt kort.
Han kom då från Holland, dit han först ställt sin flykt, och begaf sig därifrån
till Danzig. 1652 kom han för att stanna under hela drottning Kristinas
återstående regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
