- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
192

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

MARTIN WEIBULL.

deles icke, tvärtom ännu mera vanställd. Hos Picques finnes
ingen aning om, att Pimentel för drottning Kristina uträttat en
vigtig, för henne högst betydelsefull sak, att han nämligen för henne
fört de förhandlingar med hofvet i Madrid, som ledde till, att
hon kom till Roma 1655 icke som en irrande nordisk pilgrim,
utan som en af den stora katolska makten, af huset Habsburg
beskyddad suverän. Detta gaf henne från början en ställning i
JRoma och Italien värdig den forna drottningen af Sverige, en
ställning, som hon i sjelfva verket under många växlingar, aldrig
sedan förlorade. Häruti ligger nyckeln till drottning Kristinas
förtrolighet med don Antonio, som gifvit anledning till så många
onda rykten. Drottningen visade en tacksamhet utöfver den
personliga, när hon i de sista dagarne af sin maktutöfning på
Sveriges tron företog den enda handling af en mot Spanien
vänskaplig politik, som man med rätta kan tillskrifva henne såsom
svensk drottning, den nämligen, att hon uppsade sin och Sveriges
förbindelse med Portugal och återtog det erkännande såsom
sjelfständig makt, som hon förut gifvit åt denne Spaniens rebell.
Det var i den personliga ställning hon kommit till hofvet i Madrid
ett nödvändigt offer. Hon dröjde emellertid därmed till de sista
dagarne af sin regering och öppnade därigenom en utväg för sitt
land att förebygga de olägenheter, som däraf kunde följa.

Med dessa antydningar hafva vi redan gripit utöfver
gränserna af året 1652 och kommit in på den del af Mémoires de
Picques, som mest utprägladt eger den för dem egendomliga
karaktären: skildringen af åren 1653 och 1654. Yi skola egna
fortsättningen af vår kritiska studie åt denna skildring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free