Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÉMOIRES DE CHANUT.
191
drottningen vid Frankrike. Och lika visst är också, att
Bour-delot då infor den stränge, allvarlige Chanut fullkomligt friade sig
från alla de anklagelser för ateism och »for att ha ingifvit
drottningen gudlösa tankar», hvarmed hans motståndare förföljde
honom. Chanut fritager honom från dessa anklagelser.1) —
Men huru går det väl då med de »ateismens hvirflar», ur hvilka
drottning Kristina skall hafva »kastat sig i den katolska kyrkans
sköte?» Drottning Kristinas påstådda ateism hvilar ju helt oclj
hållet på Bourdelots, och Bourdelots, — ja, denna hvilar helt och
hållet på utsagon i Mémoires de Picques. Men nu kommer han,
hvars namn gifvit dessa memoirer det anseende för tillförlitlighet
de egt, Chanut, och bestrider deras påstående i fråga om Bowv
delot; att ett dylikt påstående i fråga om drottning Kristina för
Chanut aldrig på allvar existerat, behöfver knappt sägas. — Vi
veta ju också, att denna anklagelse för ateism är i och för sig
fullkomligt orimlig. Drottningen var redan, såsom vi nu här
lärt känna, fore tronafsägelsen 1651, — således före Bourdelots
ankomst till Stockholm’ —, i sitt sinne katolik. Och de båda
fäder af Jesu orden, som hon genom Macedo begärt af
ordensgeneralen Piccolomini, — Casati och Malmes, — anlände ej
långt efter Bourdelot och vistades samtidigt med honom,
förklädda, i hennes hof, Malines ungefär lika länge som
Bourdelot. Just under denna tid, under meddelanden med dem, fattar
hon det afgörande, oåterkalleliga beslutet att öfvergå till den
katolska kyrkan. Vore alltså memoirernas utsaga sann, skulle
drottning Kristina samtidigt hafva med Bourdelot omfattat ateism
och med Casati och Malines katolicism. Men att Bourdelot för
drottningen visat sig som en god katolik bevisas bland annat
däraf, att han i juni 1653 lemnade Stockholm, försedd med ett
särskildt hemlighetsfullt uppdrag till kardinal Mazarin, hvilket,
när sakens alla omständigheter tagas i betraktan, ej kan hafva
varit något annat, än att i djupaste hemlighet inviga kardinalen
i drottningens beslut om sin öfvergång.8)
Och slutligen don Antonio Pimentel, den spanske diplomaten,
är väl dessa memoirers skildring af honom och hans förhållande
till drottning Kristina sannare än skildringen af de andres? All-
*) Chanut till Brienne Stockholm 1653 l0/§. — I samma bref yttrar Chanut
om Bourdelot följande ord: "il est libre, bien sentant de soy-mesme, prompt à
tourner en ridicule ceux qui ne luy plaisent pas; mais je doubte qu’il ait voulu
faire de propos délibéré tout le mal qu’on luy impute.»
3) Chanut till Mazarin 1653 "/». Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
