Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.
217
känsla, som begärde uppmärksamhet, aktning och
tillmöteskommande från regeringens sida. Då norrmännen begärde ett eget
universitet, en egen bank, en egen öfverdomstol, så var detta ur
rent praktisk synpunkt så pass nödvändigt, att det måste väcka
förundran, att det icke af denna grund allena hade blifvit
fram-tvunget långt före skilsmässan. Ännu om 1809 års händelser
kan Jakob Aall försäkra med anledning af den då började
agitationen för ett norskt universitet: »Der begyndte saaledes en
ny Frihedens og Frimodighedens Aera i Norge, hvis Ytringer dog
alene gik ud paa at forbedre, men ei i sin Grundvold at
for-andre den nærværende Statsforfatning og indværtes Statsforhold».
Det är klart, att Yngvar Nielsen, som icke är fallen för
konstruktioner, måste i sitt bedömande af denna rörelse intaga ungefär
samma ståndpunkt som Jakob Aall. I sammanhang med den
entusiasm för nordens forntid, som besjälade ungdomen i Köpenhamn
vid det nya århundradets början, omtalar han ock frihetssvärmeriet
hos samma universitets studenter i följande ord: »Med tidens
øvrige ungdom vare ogsaa Nordmændene grebne af de nye ideer
om frihed og lighed. Uklare som disse vare for de fleste,
over-førtes de alligevel paa fædrelandet; detta var fra fortiden frit,
men skulde i fremtiden blive endnu friere. Nordmanden var nu
engång den frie baade i egnes og andres øine, og naar han saa
mærkede, at der alligevel var visse Hager ved denne Frihed, som
hans land nød, var det naturligt, att han blev misfornøiet og
ønskede en förändring.–-I denne henseende var der dog
ikke nogen grundforskjel mel lem den norske og den danske
ungdom; ogsaa den sidste havde lignende frihedsidealer, og den i
Kjöbenhavn herskende aand var saa långt fra at lægge baand
paa Nordmændenes vaagnende nye stemning, at den tværtimod
paa månge maader maa have bidraget til at fremme denne».
I denna skildring har dr Nielsen utan tvifvel slagit hufvudet
på spiken. Men i sin föregående teckning synes han i flere
hänseenden hafva gifvit efter för den nu i Norge rådande ohistoriska
opinionen, som i denna frihetsrörelse ser en säregen norsk
stämning, och detta är grunden till, att grefve Wedel kommer att
framstå i en ej fullt riktig belysning, då han å ena sidan tecknas
som en norrman, — i motsättning till dansk — som svärmade
för norska frihetsidealer, under det att han i själfva verket
tillhörde den danska ämbetsmannaklassen, med en i England
insupen förkärlek för konstitutionel frihet, och å andra sidan fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
