Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
NILS HÖJER.
svenska utskickade synes snarare hafva berott på ekonomiska
beräkningar än allvarliga planer — de voro nämligen köpmän
och skogspatroner, som hade affärer i Sverige och kunde hafva
fördel af vänskapliga förbindelser med detta land, i synnerhet
vid infallande krig. Åtminstone hafva de aldrig gifvit mera än
löften att sprida missnöje i Norge och dylika allmänna
försäkringar.
Man kan emellertid icke af dessa underhandlingar säkert
sluta till, att det icke kunnat finnas ett norskt
sjelfständighets-parti, som önskade en skilsmässa från Danmark utan någon
politisk förbindelse med Sverige. Tvärtom framgår af dessa
underhandlingar, att man i händelse af skilsmässa i allmänhet hällre
önskade en sådan ställning än en närmare förening med Sverige,
och detta synes äfven framgå af några antydningar från andra
håll. Men intet har hittills blifvit bragt i dagen, som i detta
afseende ådagalägger annat än fromma och mycket oskadliga
önskningar af samma art som den allmänt europeiska
frihetsentusiasmen på den tiden, fast vida svagare. Det synes hafva gält
om dessa »resonnörer» utan undantag hvad Armfelt säger om Tank,
att »han talade om friheten med entusiasm, men skalf, när han
skulle föreslå medel att afkasta oket».
I sin ifriga historiska polemik mot prof. Sars påpekar dr
Nielsen med rätta det i sanning vidunderliga däri, att denne i
sin Historiska Indledning med tystnad förbigått såväl grefve
Wedel som i allmänhet 1809 års händelser. »Thi, säger han, da
reistes den sidste Milepæl paa den Yei, ad hvilken det norske
Folk vandrede frem til 1814 og til Eidsvold.» Jag ville i stället
skrifva: ty då lades den första grundstenen till Norges
konstitutionela frihet. Emellertid har dr Nielsen äfven i Wedels
biografi gjort samma eftergift för den norska opinionen om en
successiv frigörelse från Danmark, som skulle beredt 1814. Detta
får sitt uttryck i hans framhållande af det Norske selskabs
politiska betydelse vid det nya århundradets dagning och hans åsigt,
att norrmännen började finna sig alt mer och mer främmande i
Danmark och längtade tillbaka till sitt egentliga fädernesland,
för hvars framtid de uppgjorde djärfva planer. Men något bevis
härför angifves icke utom hvad angår hemlängtan, som väl må
anses för den naturligaste sak utan all politisk innebörd. För
öfrigt hindrade icke denna hemlängtan att ännu år 1815 208
norrmän voro anstälda i civil tjänst i Danmark och att de allra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
