- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
243

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.

243

sitter där ännu i dag och förkunnas från den akademiska
katedern. När Wedel kom hem från sin danska resa, var det för
sent att hejda strömmen; han måste åter draga sig tillbaka och
bida sin tid.

Emellertid var det långt ifrån Kristian Fredriks mening att
bränna sina skepp och knappast var det norrmännens mening
häller. Men det gälde att vinna tid, tills utsigter kunde öppna
sig till en söndring mellan de allierade makterna, och i alla
händelser kunde man på sistone hålla sig vägen öppen till en
öfverenskommelse med Sverige, hvarvid man endast kunde vinna på,
att Norge på förhand antagit en fri författning och konstituerat
sig till en själfständig stat. Denna tankegång framträdde tydligt
redan den 9 april i prins Kristians samtal med grefve Essens
utskickade ombud till Norge, lagman Flack, där det heter: »Om
Europas makter och i synnerhet England efter den allmänna
freden taga parti emot Norge, vill jag gifva folket en
framställning af rikets verkliga ställning, och folket kan då välja, om det
vill förlika sig med Sverige eller försvara sig».1)

Samma tanke uttalar prinsen också i det ofvan citerade
brefvet till konungen af Danmark, där det förutsättes, att en
öfverenskommelse med Sverige till sist kunde blifva nödvändig.
»I så fall skulle dock författningen blifva häfdad och vilkoren

bestämmas under Englands mäkling.–Är en förening under

Englands mäkling oundgängligen nödvändig, och kan jag ej längre
verka här, då vänder jag tillbaka till mitt älskade Danmark».2)

Det är i hög grad märkeligt, att denna idé att använda
prins Kristians närvaro i Norge till att skaffa detta rike
gynsamma föreningsvilkor som en själfständig stat i förbund med
Sverige synes icke först hafva uppstigit hos prinsen själf och icke
häller hos norrmännen hemma i Norge, utan hos konung Fredrik
VI af Danmark eller väl sannolikare ursprungligen hos hans
norska omgifning, som meddelat konungen sin uppfattning af
situationen. I det bref från Fredrik, som prinsen besvarar i
ofvan citerade utdrag och som är äldre än något annat liknande
yttrande, heter det nämligen: »Søg at opretholde Norges
Selv-stændighed, skaf Norge ved Sverrigs Konge saadanne Vilkaar, at

0 Dagboken, sid. 79.

2) Sörensen a. st. II, sid. 209, jmf. prinsens dagbok sid. 73, af hvilken
framgår att sista punkten om återvändandet till Danmark tillades på den danske
kurirens, löjtnant Falsens, särskilda begäran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 27 22:19:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free