Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 303
med den nya yttre ställningen. Att således på bestämmandet af
Sveriges och Norges inbördes förhållande tillämpa de hvilo- och
pröfningsforiner för nya förslag, som i båda rikenas
Konstitutioner äro utstakade, och som endast kunna hafva afseende på den
’inhemska’ samhällsförfattningen, vore att misskänna tidens
fordringar och till nya tvifvelsmål öfverlemna uppriktigheten af det
ingångna förbundet. Att däremot, vid denna Riksdag, för alltid
undanrödja dessa tvifvelsmål anser Kongl. Maj:t å Rikets
Ständers sida vara ett lika så heligt åliggande, som detta deras
handlingssätt, långt ifrån att ega något skadligt inflytande på
Regeringsformens helgd, såsom varande påkalladt af ett annat rikes
förening med Sverige, endast skall offentligen ådagalägga, att
Rikets Ständer väl genast kunna besluta om sådana frågor, som
hemta sin grund i rikets yttre förhållanden, men likväl med
varsamhet och ett obrottsligt iakttagande af Grundlagarnes
föreskrifter behandla alla de ämnen, som stå i sammanhang med
deras rättigheter och den ’inre’ samhällsordningen.
»Kongl. Maj:t öfverlemnar nu denna vigtiga fråga till Rikets
Ständers lugna och eniga beslut, säker, att de i hela dess vigt
och omfattning inse och bedöma densamma. Ledda af ett
upplyst nit för allmänt väl, skola Rikets Ständer uppfylla de pligter
Fäderneslandets stora åligganden påkalla, äfvensom Kongl. Maj:t
•ej utan att bryta mot sina, ej utan att ansvara för samtidens
och efterverldens rättmätiga dom trott sig kunna undgå att
oför-stäldt yttra sin öfvertygelse och sin förväntan».1)
Hela denna argumentation är i sanning mer än märkelig.
Regeringen ansåg nödvändigt, att de förändringar i Svenska
Grundlagarne, som påkallades af föreningen med Norge, antogos
redan vid denna Riksdag. Frågan var då den, huru detta skulle
låta sig göra utan ett alltför uppenbart brott mot de former,
som för grundlagsändring voro stadgade. Att denna gång
förebara något sådant, som att förändringarna voro föreslagna vid
föregående Riksdag, var uppenbarligen omöjligt. Man tillgrep
då den utvägen att söka bevisa, att de voro af den beskaffenhet,
att de lagstadgade formerna icke behöfde, knapt borde, på dem
tillämpas. Man uppdrog därföre en skilnad mellan sådana
grundlagsändringar, som »endast syftade på inre styrelsen», och sådana
som »icke stodo i så omedelbart sammanhang med Sveriges
inhemska statsförfattning» som dessa; mellan sådana ändringar,
’) Bih. t. Rikast. Prot. 1815, II. 69—81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
