Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia, IV. Sättet för Riksaktens antagande 1815. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 307
bestånd hvilade; det hade ock för Utskottet varit en högst
tillfredsställande »upptäckt» att finna, det de konstitutionela
förhållanden, som uppkomme genom Sveriges förening med Norge,
långt ifrån att rubba Fäderneslandets »grundförfattningar», snarare,
likasom hela föreningen, skulle bidraga att öka deras kraft och
landets förkofran och välstånd, under en lugn njutning af en
lagbunden frihet.
Bevisen för påståendet, att föreningsstadgandena skulle lemna
Sveriges »grundförfattningar» orubbade, sökte Utskottet lemna
genom att med afseende på hvar och en af de paragrafer i Norska
Grundlagen, som i den Kungliga Propositionen blifvit särskildt
nämda, meddela resultatet af sina jämförelser med Svenska
Grundlagarnes föreskrifter.
Så yttrade det med afseende på Norska Grundlagens § 6
— den, som angick tronföljden, — att den med undantag af ett
tillägg, som endast rörde Norge enskildt, vore till alla delar
öfverensstämmande med Svenska Successionsordningen, hvadan
intet kunde hindra Ständerna att godkänna det stadgande
denna paragraf innehölle. Om också detta erkännes såsom i
hufvudsak riktigt, så bör dock anmärkas, att Utskottet förbisåg
eller underlät att påpeka, att man genom att i en unionslag
intaga ett stadgande sådant som detta: »Tronföljden är rätt
nedstigande och agnatisk, sådan som den finnes bestämd i den
af Sveriges rikes Ständer beslutna och af Konungen antagna
Successionsordning af den 26 september 1810», utsträckte denna
Successionsordnings tillämplighet. Enligt sin ingress och sin första
paragraf gällde den endast för »H. K. H. Johan Baptist Julii,
furstens af Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarfvingar»; genom
den nu ifrågavarande bestämmelsens antagande skulle den komma
att gälla för hvarje ätt, som komme att blifva herskande i
Sverige, och således antaga karaktären af en ständig tronföljdslag.
Med afseende på innehållet af § 7 i Norska Grundlagen —
den, som handlade oin sättet för tronföljare val, — anmärkte
Utskottet: »Det egentliga föremålet för Riksens Ständers
öfverläggning vid detta tillfälle är ett stadgande, att sedan Svea
Rikes Ständer efter de genom Svenska Grundlagarne bestämda
former, och Norges Storthing, enligt den för detsamma genom
Norska Grundlagen föreskrifna ordning, förrättat
tronföljarevalet, endast i det fall, att begge rikenas val, mot förmodan,
skulle hafva utfallit på olika personer, en af Sveriges Rikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
