Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia, IV. Sättet för Riksaktens antagande 1815. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
OSCAR ALIN.
de nu ifrågasatta bestämmelserna kunde och borde vid denna
Riksdag antagas, äfven om det befunnes, att de medförde
ändringar i Sveriges rikes Grundlagar. Huruvida de det gjorde
hade Utskottets sekreterare sökt utreda, och sedan hans
framställning blifvit uppläst, beslöt Utskottet med anledning af hr
A. G. Silfverstolpes nyss förut upplästa yttrande dels att
tillstyrka, att en särskild akt måtte upprättas, hvarigenom de
nya konstitutionela förhållanden, som genom föreningen mellan
Sverige och Norge uppkommit, skulle bestämmas, dels att dessa
frågor voro af natur att genast kunna afgöras, såsoin, ehuru
konstitutionela i afseende på föreningen mellan Sverige och Norge,
ej ledande till någon ändring i Sveriges rikes Grundlagar och
således ej underkastade det behandlingssätt, som för
grundlagsfrågor vore föreskrifvet. Först sedan detta sistnämda beslut var
fattadt, skred Utskottet till granskning af de särskilda paragrafer
i Norska Grundlagen, som i den Kungliga Propositionen blifvit
påpekade, och till pröfning af deras sammanhang med Svenska
Grundlagarnes stadganden! Denna granskning fullbordades redan
samma dag, hvarefter Utskottet »updrog åt sekreteraren att till
nästa sammankomst in pleno efter nu beslutna grunder författa
ett betänkande, lemnandes sig dock Utskottet öppet att vid
justeringen däraf ingå i närmare bestämningar af hvad nu blott
förslagsvis blifvit beslutet; och utnämde Utskottet en ledamot af
hvart Stånd (Munck af Rosenschöld, Wijkman, Ullberg och
Hyckert) att innan betänkandets justering inför Utskottets
plenum detsamma särskildt granska och öfverse». Justeringen
försiggick den 25 april, och samma dag är Utskottets betänkande
dateradt.
Detta började med en förklaring, att Utskottet ined alle
redlige Svenske män delade tänkesätten af tacksamhet mot Kongl.
Maj:ts vidtagna åtgärder, och att det i Norges och Sveriges förening
såge en tröstande utsigt af ett framtida lugn, grundadt i eniga
nationalintressen, men att det »likväl»1) hade ansett som sin
pligt att på det nogaste tillse, att därigenom ingen rubbning
måtte kunna åstadkommas i det minsta af de »grundförfattningar»
— ett uttryck, som i detta utlåtande på flere ställen användes
i stället för ordet Grundlagar — »hvarpå det Svenska samhällets
*) Framför detta ord har ursprungligen stått följande, sedan öfverstrnkna,
sats: »då dess högsta önskan varit att befordra alla utvägar till denna förenings
sammanknytande».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
