Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:m
OSCAR ALIN.
Sålunda: sedan Ständerna i grundlagseniig ordning antagit
ett i enlighet med Grundlagarnes stadganden beredt förslag till
ändring i Regeringsformen, skulle detta deras beslut kunna
annulleras genom en votering i en af Svenskar och Norrmän
sammansatt Komité; och ej nog därmed: denna Komités beslut
skulle, vare sig det öfverensstämde med Ständernas eller icke,
intagas i Regeringsformen, belt och hållet oberoende af de former,
som för ändring af Svensk Grundlag voro stadgade! Förslaget
om ett dylikt förfarande är verkligen så karakteristiskt för det
sätt, hvarpå 1815 års Konstitutions-Utskott ansåg att man kunde
»lagligen» gå till väga för att »befordra alla utvägar till
föreningens sammanknytande», att det här bort särskildt påpekas,
oaktadt man icke hade för afsigt att i Riksakten intaga någon
bestämmelse om Konungens myndighetsålder.
I § 26 af Norska Grandlagen stadgades bland annat, att
beslut om krig skulle af Konungen fattas i »ett utomordentligt
Statsråd», bestående af Norske Statsministern och de (två)
Norska Statsråden (i’ Stockholm) tillika med de Svenska. Härom
yttrades i Utskottets utlåtande: »Konstitutions-Utskottet är
öfver-tygadt, att den Svenska Grundlagen alldeles icke lägger något
hinder i vägen för detta stadgande i den Norska.
Sammanträdet mellan Svenska och Norska Statsråden är det enda, som
skulle kunna fordra Riksens Ständers medgifvande; men då ett
sådant sammanträde är en omedelbar följd af tvenne rikens
förening under samme Konung, och då intetdera Statsrådet vid
detta tillfälle utöfvar någon afgörande rätt, utan Konungen ensam
besluter, trädas genom ett bifall härtill Sveriges
’Grundförfatt-ningar’ i intet afseende för nära».
Huru långt man skulle gå Svenska Grundlagarne in på lifvet,
för att 1815 års Konstitutions-Utskott skulle anse, att man trädde
dem för nära, kan visserligen vara ovisst. Säkert är emellertid,
att § 13 af Sveriges Regeringsform stadgade en annan
sammansättning af det »utomordentliga Statsråd», i hvilket Konungen
skulle ega att besluta om krig, än den bestämmelse, som nu var i
fråga, och lika visst torde det få anses vara, att det icke
öfverensstämde med § 9 af Svenska Regeringsformen, att Konungen skulle
kunna fatta beslut i ett Statsråd, som var så sammansatt, att
någre bland dess ledamöter icke kunde för sina rådslag ställas
till ansvar af Sveriges Rikes Ständer. Det synes hafva varit
någon tanke härpå, som förmådde Konstitutions-Utskottet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
