Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia, IV. Sättet för Riksaktens antagande 1815. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
OSCAR ALIN.
rådet, enär och ehvar det vore samladt, då ärenden förekomme,
som anginge båda rikena, och som således förutsatte, att Konungen
kunde utöfva Svensk regeringsmyndighet, då han befann sig i
Norge, stred ock emot § 39 R.F., enligt hvilken Konungen, om lian
vistades »utrikes», icke fick befatta sig med rikets styrelse eller
utöfva den konungsliga makten1).
»Af samma egenskaper», fortsatte Utskottet, »att såsom en
omedelbar följd af begge rikenas förening utan rubbning af våra
’Grundförfattningar’ kunna och böra medgifvas, äro §§ 39, 40,
41, 42 och 43 i den Norska Grundlagen», hvilka handlade om
Regeringens organisation då Konung ej fans eller då han af
fråu-varo, sjukdom eller minderårighet var hindrad att sjelf utöfva
styrelsen. »Erkännandet af en fullkomlig jämlikhet begge rikena
emellan», yttrade Utskottet omedelbart efter och i sammanhang
med anförandet af dessa paragrafer, »medgifvandet att begge rikenas
Statsråd till lika antal må sammanträda vid de tillfällen, dà
enligt Sveriges Grundlag rikets styrelse föres af Statsrådet, anser
Utskottet vara en naturlig följd af begge rikenas förening och
ej medföra någon rubbning eller ändring i Sveriges Grundlagar,
utan blott höra till de stadganden och vilkor för begge rikenas
förening, hvaraf hvardera rikets ’grundförfattning’ för den ’inre’
styrelsen icke ens lärer böra kunna komma att bero».
Här kunde man icke såsom i fråga om sammansättningen
af det i § 26 af Norska Grundlagen omtalade »utomordentliga
Statsrådet» anföra, att »intetdera Statsrådet utöfvar någon
afgörande rätt», ty alla ärenden, som i Interimsregeringen
förekommo, vare sig de voro gemensamma eller rörde ettdera riket
särskildt, skulle afgöras genom omröstning, hvarvid de flesta
rösterna fälde utslaget. Det kunde således hända, att ej blott
ärenden, som angingo båda rikena, utan äfven sådana, som rörde
Sveriges rike ensamt, komme att i strid med den mening, som
hyllades af de Svenska Statsrådens pluralitet, afgöras af Norska,
inför Svenska Riksdagen oansvariga, Statsråd; och äu mer: för så
vidt meningen var den, att — såsom sedan blef i Riksakten
uttryckligen stadgadt — vid lika röstetal ordföranden skulle fälla
utslaget, så skulle det kunna inträffa, att de Norska Statsråden
’) Vid 1844—5 års Riksdag utbyttes i denna paragraf ordet »utrikes» inot
■orden »atom »Sverige och Norge» och »utom sina riken», och i $ 43 R.-F.
insattes pä samma gång orden »eller till konungariket Norge» mellan de b&da sista
orden i följande mening: • Går Konungen i fält eller till aflägsnare inrikes orter
reser».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
